Artiklar om hälsa

Mycket att vinna på hälsofrämjande vård

Hälsosamordnare på vårdcentralerna och fysisk aktivitet på recept. Landstinget Gävleborg är en av få som satsar resurser på hälsofrämjande vård.

Människa står på händer på gräsmatta

Hälsofrämjande arbete trängs ofta undan av ren sjukvård, trots att den sortens vård lönar sig i ett längre perspektiv.

På vårdcentralerna i Gävleborg finns särskilda hälsosamordnare. Alla invånare kallas till ett förebyggande hälsosamtal det år de fyller 40. Syftet med samtalen är att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar, där Gävleborg ligger högt i statistiken. Blodtryck och blodsocker kollas, ibland även blodfetter.

Resultatet blir en profil som visar hur stor risk personen har att få en hjärt- och kärlsjukdom. De som behöver det erbjuds uppföljning och stöd av till exempel dietist eller läkare.

Under rubriken ”Håll dig frisk” på landstingets webbsidor finns mycket information direkt till allmänheten om fysisk aktivitet, stress, sömn, tobak och alkohol. Vårdcentralerna tar upp alkoholvanor i samtal med patienter.

– Vi vet att ganska enkla rådgivande och motiverande samtal har stor betydelse för livsstilsförändringar, säger Anitha Eriksson, distriktssköterska och folkhälsoutvecklare.

För personalen finns handlingsprogram inom områdena hälsa och livsstil, metodbeskrivningar och olika manualer för det förebyggande arbetet lätt tillgängliga på webben. I primärvården i Gävleborg skrevs förra året ut drygt 4 000 recept på fysisk aktivitet, så kallad FaR. Det var dubbelt så många som 2009.

Hälsosamtal för äldre

På vårdcentralen i Skurup, som tillhör Region Skåne, erbjuds hälsosamtal dels till äldre, som fyllt 75 år, dels till 45-åringar – mitt i livet. Omkring 70 procent brukar tacka ja, uppger Kristina Widebäck, distriktsläkare och verksamhetschef. Fysisk aktivitet på recept används ganska mycket. Patienten får träffa en sjukgymnast och man gör upp en individuell plan, som följs upp efter några månader.

– Alla nyupptäckta diabetespatienter går också den vägen. De kan tydligt se hur blodsockret påverkas av fysisk aktivitet och märka vilken nytta det gör att röra på sig, säger Kristina Widebäck.

I ett projekt just nu kan personer som oroar sig över sitt midjemått vända sig till en sjuksköterska och få hjälp i frågor om kost och motion.

På Skurups vårdcentral arbetar många olika vårdprofessioner tillsammans i team, vilket Kristina Widebäck menar är bra för det hälsofrämjande perspektivet.

– Patienten får höra samma sak från olika håll, säger hon. Alla är inriktade på att se det friska i patienten.

Många saknar tid för hälsofrämjande arbete

Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall kostar samhället 120 miljarder kronor per år, lågt räknat, i direkta sjukvårdskostnader och utebliven produktion.
Det konstaterade Folkhälsoinstitutet i en rapport till regeringen i höstas. Ändå har det förebyggande perspektivet svårt att få fäste i vården, anser Eva-Lisa Krabbe, förbundssekreterare i Vårdförbundet, som tar upp frågan i sin omvärldsanalys inför sin kongress.

En undersökning bland Vårdförbundets medlemmar visar att många saknar tid för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete, eller att det inte ingår i det uppdrag som deras arbetsplats har fått.

– Trenden är att det hälsofrämjande arbetet blir undanträngt av ren sjukvård, även om det ser olika ut i olika delar av landet, säger Eva-Lisa Krabbe.

Förklaringen är att ledningen av vården är alltför medicinskt inriktad, menar Vårdförbundet. Politiska beslut om att arbeta folkhälsofrämjande omsätts ofta inte i praktiken, därför att de som fattar beslut om verksamheten inte kan bedöma effekterna av förebyggande arbete, där vinsterna ju visar sig på sikt.

– Det är svårt att öronmärka resurser för förebyggande arbete. Ofta upplever ledningen att det tar resurser från det löpande. Man klarar inte prioriteringen och det skapas onödiga motsättningar mellan vård och förebyggande.

Vårdförbundets lösning på problemet är att involvera fler sjuksköterskor i ledningsgrupper och liknande.

– Det behövs om vården ska kunna ställa om, från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet, säger Eva-Lisa Krabbe.

Uppmaning för ett friskare Sverige

Den 9 – 15 maj 2011 genomförs på regeringens initiativ en så kallad uppmärksamhetsvecka. Temat är goda matvanor och fysisk aktivitet. Folkhälsoinstitutet samordnar och landsting, regioner, kommuner, ideella organisationer med flera är involverade.

Läs mer på www.ettfriskaresverige.nu


Prenumerera på vårt nyhetesbrev

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!

Kommentarer (1)information

antal tecken kvar"
Redaktionen förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som inte håller sig till ämnet eller innehåller:
  • förtal, personliga angrepp eller förolämpningar
  • hets mot folkgrupp, sexistiska yttranden eller andra trakasserier
  • uppmaningar till brott eller utgör annan brottslig verksamhet
  • olovligt bruk av upphovsrättsligt skyddat material
  • kommersiella budskap eller reklam
  • mer än 700 tecken
Peter Hellman 11 maj 2011

Se där, ja! Dessvärre ytterligare ett "slag i luften" för att komma tillrätta med "folkhälsan". Man kunde lika gärna beräkna effekterna av motvind på personalparkeringen... Varför denna "symtomatiska" behandling? Gör något åt orsakerna till anledningarna istället! Det borde väl inte vara så svårt, med så många inblandade...?