Mobilprat kan vara bra för hjärnan
Publicerat:13 januari 2010
Författare:Michael Nyhaga
En ny studie pekar på att mobilstrålning kan vara positiv för minnet och förhindra demens. Aktuell svensk forskning visar dessutom att antalet hjärntumörer inte ökar med mobilpratandet.
En forskningsstudie som presenteras i det senaste numret av tidskriften Journal of Alzheimers Disease är den första någonsin som antyder att de kan finnas hälsofördelar med att tala i mobil.
Möss utsattes för strålning med samma frekvens som från mobiltelefoner under en längre tid. Det var dels vanliga möss och dels möss med ärftlig benägenhet att utveckla alzheimers.
Mössen med alzheimerbenägenhet som ännu var friska och utsattes för mobilstrålning slapp demens och de som hade symptom på alzheimers blev bättre. Dessutom förbättrades minnesförmågan hos de försöksdjur som inte hade benägenhet att utveckla demens.
Forskarna såg inga onormala cellförändringar i hjärnan hos de möss som bestrålades.
Oklart vad som ligger bakom
– Det var förvånande att upptäcka att exponering för mobilstrålning, tidigt i livet, skyddar minnet hos möss som annars skulle utveckla symptom på alzheimers. Det var till och med ännu mer förvånande att se att den elektromagnetiska strålningen från mobiltelefoner faktiskt förbättrade den försämrade minnesförmågan hos äldre möss med alzheimers, säger en av forskarna bakom studien, professor Gary Arendash, i en presskommentar på University of South Floridas webbplats.
Varför mobilstrålningen har en positiv effekt på minnesförmågan är oklart.
Frågan om eventuella hälsorisker med mobiltelefoner är omdebatterad. En stor internationell studie – den så kallade Interphonestudien – pågår i tretton länder. Den ska en gång för alla fastslå om det finns något samband mellan mobilstrålning och cancer. De har skjutit upp presentationen av resultaten i flera år för att forskarna inte kunnat komma överens.
– Slutresultaten är nu klara, men inte publicerade ännu. De läses och vi vet ännu inte vilken vetenskaplig tidskrift de kommer att publiceras i, säger Maria Feychting, professor vid Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet och en av de forskare som deltar i Interphonestudien.
Exakt vad de kommit fram till om kopplingen mellan cancer och mobilanvändning vill hon inte säga innan studien har publicerats.
Ingen ökning av hjärntumörer
Enligt en studie vid Karolinska institutet som presenterades i december 2009 har antalet hjärntumörer inte ökat sedan mobilanvändningen tog fart under nittiotalet. Studien är omfattande. Forskarna har följt cancerstatistiken för sammanlagt 16 miljoner personer i Norden från 1974 till 2003.
Resultatet visar att hjärntumörer inte blivit vanligare sedan mobiltelefonerna kom i början av åttiotalet, eller när mobilerna blev var mans egendom under nittiotalet. Forskarna ser ingen riskökning av mobilpratande under en tioårsperiod – fast de inte kan utesluta cancerrisker på ännu längre fram i livet.
– Vi har tittat på om sjukligheten i hjärntumörer ändrats över tid och om mobilanvändningen har påverkat borde man kunna se det i cancerstatistiken, säger Maria Feychtling.
Forskarna oense
Forskningsresultaten har dock inte varit helt entydiga, vilket tyder på att vetenskapsmännen varken funnit några alarmerande risker med mobilpratandet eller helt kan avfärda negativa hälsoeffekter.
Maria Feychtling tillhör dem som ifrågasätter att mobiler kan kopplas till cancer.
– En forskargrupp har kommit fram till det, men de redovisade risken redan efter fem år användning, vilket i så fall borde synas i cancerstatistiken, säger hon.
Den forskargruppen kom fram till sina resultat genom att intervjua cancerpatienter om deras mobilanvändning.
Enligt siffror från Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning, Nordicom, pratar tre fjärdedelar av alla svenskar dagligen i mobil.