Många som har ont får inte hjälp

Uppemot en femtedel av den vuxna befolkningen i Sverige lider av någon form av långvarig smärta, det vill säga de har haft ont i mer än tre månader.

Långvarig smärta kostar varje år samhället över 7 miljarder kronor i direkta vårdkostnader och omkring 80 miljarder till följd av sjukskrivning och produktionsbortfall, enligt en genomgång som SBU, den statliga myndighet som utvärderar hälso- och sjukvårdens metoder, gjorde 2007.

Situationen är likartad i många andra europeiska länder. Kronisk smärta ligger bakom närmare 500 miljoner sjukdagar i Europa varje år, visade en stor internationell studie för några år sedan (Pain in Europe, delvis bekostad av ett läkemedelsföretag).

Får inte den vård de behöver

De många svenskar som lider av smärta får dock inte den vård de behöver. Den slutsatsen drar NHR i en ny undersökning. Hälften av dem som svarat har inte fått hjälp med sin smärta. Bara en av fem har fått träffa smärtspecialister i vården.

Att personer som lider av långvarig smärta inte får tillgång till specialistvård är ett stort problem, menar Roger Lindahl, NHR.

– Det är något fel i systemet när smärtpatienter behandlas av läkare som inte har tillräcklig kompetens. Väntetiderna för att få träffa smärtspecialister är också långa, trots att tidig vård och behandling är oerhört väsentligt för möjligheterna att fortsätta att arbeta och leva ett aktivt liv.

Smärtan som gör livet jobbigt

NHRs undersökning omfattar drygt 800 personer med neurologiska sjukdomar/skador, som är medlemmar i organisationen. Det går alltså inte att dra generella slutsatser av den. Men Roger Lindahl menar att det som kommer fram stämmer väl med förbundets tidigare kunskap.

– Det är inte helt ovanligt att man har en neurologisk diagnos, till exempel MS, men att det är smärtan som gör livet jobbigt, säger han. Om man då inte får hjälp, och kanske inte blir trodd, kan det bli en negativ spiral, som kan leda till depressioner eller till att man börjar ifrågasätta sig själv.

Fler kvinnor än män lider av långvarig smärta. Av de svarande i förbundets undersökning var 70 procent kvinnor.

Det är inte länge sedan som kvinnor som sökte vård för smärta kunde klassas som ”SVB-kärringar” i vissa läkares anteckningar (syftar på symptomen sveda, värk och bränning), påminner Roger Lindahl. Och fortfarande tas smärta inte alltid på allvar. De som lider av svår, långvarig smärta, och till exempel inte kan sova på nätterna, kan av naturliga skäl blir lite ”griniga”, säger han.

– De kan få en olycklig dialog med vården.

Av dem i NHR-undersökningen som genomgått smärtutredning var hälften nöjda med det omhändertagande de fått.

Vårdcentralerna behöver bli bättre

Mauritz Johansson, överläkare på Smärtkliniken vid Sollefteå sjukhus, önskar att fler läkare skulle intressera sig för smärtproblem. Han var en av talarna i Örnsköldsvik nyligen, på den första i en rad konferenser om smärta och smärtbehandling som NHR anordnar. Avsikten är att öka kunskapen hos personer som lider av långvarig smärta. Vilken vård patienter idag erbjuds hänger allt för mycket på vilken läkare som de råkar få, menar organisationen.

Vårdcentralerna behöver bli bättre på att undersöka patienter med långvarig smärta, anser Mauritz Johansson. Ungefär en tredjedel av vårdcentralernas patienter har smärtproblem, uppger han.

– Alla kan inte komma till en smärtmottagning. Men om man undersökte patienterna och deras sjukdomshistoria noga, skulle fler kunna få bättre behandling och rätt läkemedel från början.

Ungefär hälften av alla som lider av långvarig smärta kan bli hjälpta, är Mauritz Johanssons erfarenhet.

– Inte botade, men så mycket bättre att de kan vara igång, kanske arbeta deltid och ha fritidsaktiviteter.

Att tidigt få rätt diagnos har stor betydelse.

– Det ökar chansen för att man ska kunna fortsätta att vara aktiv, säger Mauritz Johansson.

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!