Krönika: Konsten att leva nu
Leva i nuet. Tänk att det ska vara så svårt. Att trassla in sig i det som har varit och grotta ner sig i hur det skulle kunna vara är betydligt enklare. För att inte tala om att planera för det som kommer och tänka på hur det ska bli sedan.
För oss som ibland har svårt att leva i nuet finns det övningar. Vi kan lära oss att bara vara, att finnas med i stunden, att vara medvetet närvarande. Det kallas ”mindfulness” och har gått från att vara en viktig och urgammal del av zenbuddistisk meditation, till ett av KBT-terapins verktyg för att hantera oro, stress och annat jobbigt, till något som kvälls- och veckotidningspressen rekommenderar som bot på det mesta. Mindfulness ska göra dig lyckligare som människa, bättre som förälder, effektivare på jobbet och ge dig ett rikare sexliv. Jo, ja tackar! Värt att pröva.
Det börjar med andningen. Jag andas in och jag andas ut. Jag tänker på andningen. Känner efter hur det känns att andas. Jag slappnar av i kroppen men skärper sinnena. Jag observerar allt mycket noga. Lägger märke till detaljer runt omkring mig. Hur saker låter, luktar, känns och ser ut. Jag är mitt bland allt som pågår just nu i denna stund. Jag är medvetet närvarande i nuet.
Nästa steg är att på samma uppmärksamma sätt observera inåt. Att liksom med lite distans notera vad jag själv tänker och upplever och hur det känns. Just nu. ”Nu kommer den tanken… Jaha, ja. Där är den och då känns det så här. Och så dyker den gamla bilden upp. Minsann. Ja, ja.” Lite luttrat och förundrat låter jag tankar och känslor komma och gå.
Att bara vara
Det handlar om uppmärksamhetsövningar som gör att man tränar upp sin medvetenhet och blir bättre på att vara här och nu istället för där och då.Till slut ska man kunna lära sig att ibland bara vara istället för att alltid bara göra.
Jag gör ett litet försök i vardagen. Sen, hungrig och trött och sist i kassakön en eftermiddag i den av människor i stress fyllda mataffären. Noterar att andra trampar på stället, suckar högt och tittar irriterat på damen som fipplar med kuponger och kontanter och stoppar flödet i kassan. Jag andas in och jag andas ut. Jag känner hungern i magen. Jaha, just det så känns hunger. Jag ser hur lugn den unga killen bakom kassan verkar, hur han tålmodigt hjälper damen och hur hon ler till honom.
Och här står jag och är försenad. Jag andas in. Och ut. Det här får ta den tid det tar. Och snart är jag ute i eftermiddagssolen och går med långa, lugna steg hem. Hem till matlagning och hungriga barn och läxläsning och träningspass och föräldramöte och… och… Andas in. Och andas ut.
Kanske värt att pröva
Rätt ofta är det på tok för många bitar i det så kallade livspusslet och en del av dem passar faktiskt inte ihop. Men tänk om det går att lära sig att ibland stanna upp. Ja, tänk om det faktiskt går att öva upp sig i att vara närvarande i det som sker runt omkring och inuti en precis i stunden. Det är, som sagt, kanske värt att pröva.
Nästa gång jag har jobbet kvar i huvudet när jag kliver innanför tröskeln till hemmet och när jag har det privata kvar i tankarna vid personalmötet ska jag försöka. Jag ska ta det som ett tillfälle att andas djupt och tänka efter var jag egentligen befinner mig just nu, hur det känns och vad som är viktigt och speciellt i den specifika stunden.
Boktips
”Vem är det som bestämmer i ditt liv? Om medveten närvaro”, Åsa Nilsonne. Bokförlaget Natur och Kultur.
”Att leva ett liv, inte vinna ett krig. Om acceptans”, Anna Kåver. Bokförlaget Natur och Kultur. |