Artiklar från vårt sommararkiv

På sommaren händer det ju att man går in i någon bod eller magasin och rotar, letar efter ett badmintonracket, krocketspel eller vad det nu kan vara. I Suntliv:s "magasin"  har vi samlat gamla sommarartiklar som fortfarande är läsvärda.

 

En aktiv semester krav sedan 30-talet

Har du svårt att stressa av trots semestern? Inte så konstigt. I Sverige finns ett starkt arv av att denna tid ska användas på ett nyttigt sätt. Idéhistorikern Lena Eskilsson, skriver till och med om ”ledighetens förpliktelser”.

Att ta semester och koppla av verkar inte vara så lätt. Det finns det gott om exempel på. I privata bloggar berättar människor om sina våndor inför ledighet. Så här skriver en bloggare: "Jäkla semesterspöke - det har gått en vecka och det känns som jag inte har gjort någonting alls. Vilket är meningen med semestern men jag har svårt att få själen till att inse det."

En annan bloggare  blev glad när det började regna. "Jag är rätt glad över det blöta vädret för det lugnar mig en aning, jag är inte tvungen att ge mig ut som om solen hade strålat.

Dessa bloggare är långt ifrån ensamma. Det är vanligt att stressa upp sig. Å ena sidan ska man koppla av, å andra sidan ska man också få någonting vettigt gjort.

Tongångnarna känns igen från 30-talet. Semestern ska vara vila och rekreation, men se upp så att det inte går för långt – man får inte vara passiv och lat. Så kan man lite slarvigt sammanfatta diskussionen om semestern som fördes decenniet då semestern blev något för de breda folklagren.

Ledig tid oroande

1938 kom lagstiftningen om två veckors betald semester för lönearbetare. Syftet var att den arbetande befolkningen skulle få vila upp sig. Samtidigt fanns en oro från myndigheter, politiker och folkbildare, berättar idéhistorikern Lena Eskilsson. Vad skulle människor göra med denna ocean av ledig och okontrollerad tid? På 30-talet bedrevs upplysningskampanjer för att uppmuntra bra aktiviteter under semestern. I Ystad 1936 anordnades utställningen ”Fritid” som handlade om ledighetens förpliktelser. Man skulle sköta sig på semestern, precis som på arbetet. Cykla och campa, se andra delar av sitt land. Naturupplevelser stod också högt i kurs.

Viktigt lämna hemmet

På 30-talet var det ju många fler än nu som hade naturen invid knuten, men det dög inte särskilt väl att åka till den närmaste stranden, skriver ekonomhistorikern Aurora Lewén, man skulle helst ge sig iväg till någon annan strand. Semestern skulle skilja sig från vardagen.

Det var det politiska budskapet. I annonsernas värld skulle man också iväg, men man kunde trots allt tillåtas rätt mycket lättja. Aurora Lewén skriver om annonser där man uppmuntras till ett förhållandevis ohämmat njutande av den egna kroppen och dess kontakt med sol, vind och vatten. Men vissa krav fanns ändå där, i alla fall för kvinnorna som skulle vara vackert solbrända.

Slöa inte i hängmattan!

Aurora Lewén har också hittat annonser där förbudet mot lättja är lika tydligt som inom den politiska debatten. Som i denna reklamslogan:  Är hängmattan ert sommarnöje? Brukar ni låta den härliga tiden försvinna medan ni ligger där och bara slöar? Ta en Samarinkur för energi, gott humör och verksamhetslust.

Detta var i ”semesterns barndom”. Nu verkar budskapet vara snällare. Experterna uppmanar oss att ta det lugnt. Ett exempel är Aftonbladets artikel "Så stressar du av på semestern". Man har intervjuat stressläkaren Tomas Danielsson som ger råd om hur man ska göra för att varva ner.

Dagens dubbla budskap
Artikeln illustreras med en bild på en kvinna i hängmatta. Men bildtexten förbryllar. "Slappa sista delen av din semester", står det. Stressläkaren  råder semesterfiraren att dela upp semestern i två delar, under den första ska man ta tag i sådant som blivit liggande, typ sortera brev och måla fönster. Sedan kan man slappa.

I artikeln ges intryck att aktiviteten under första delen är till för att göra det lättare för oss att koppla av i del två. Men kan man vara helt säker på att det är därför rådet tillkommit? Kan det inte lika gärna vara rädslan för lättja, som hänger sig kvar sedan 30-talet. Och som uppmanar oss att visserligen ligga  i hängmattan, men med måtta!?

Välj rätt väder och plats för återhämtning

En kall sommar gör oss mer deprimerade. Det är en allmän sanning som nu forskare kan visa svart på vitt. Förbrukningen av läkemedel i juli ökar nämligen när det är låga temperaturer samma månad. Det betyder också att semestern ger oss mindre återhämtning, som är nödvändig för att klara av arbetet.

 Snart är det sommar och semestertider. Semestern ska göra oss
avstressade och skänka krafter inför arbetet. Men det är mycket som
kan störa återhämtningen. Terry Hartig är miljöpsykolog vid Uppsala
universitet och vet vilka hinder som kan finnas.
Ett sådant är en kall sommar. Den är visserligen inte en stressfaktor
i sig själv, men den leder till att vi undviker aktiviteter utomhus
som vi egentligen skulle vilja göra. Och som vi mår bra av och gör
att vi återhämtar oss. - Nettoeffekten blir alltså att den
återhämtande effekten av semestern minskar, säger Terry Hartig.

En kall sommar som innebär att man är mindre utomhus gör folk mer
deprimerade. Det har Terry Hartig tydliga bevis för i en färsk
studie. Han har nämligen med hjälp av SMHI:s uppgifter om
temperaturen under sommarmånaderna juni, juli och augusti och
Apotekets överkonsumtion av läkemedel under samma månader funnit ett
samband. Det visar sig att konsumtionen av antidepressiva läkemedel
som Prozac och liknande, ökar ju kallare juli månad är. (Statistiken
bygger på uppgifter under åren 1991-1998).

- Sambandet gäller för båda könen, även om det är tydligare för
kvinnor, säger han.

Sambandet kan beskrivas som att om temperaturen steg med en grad i
juli skulle knappt 1 000 färre svenska kvinnor använda antidepressiva
medel. För män skulle det bli 328 färre.
Terry Hartvig har också studerat effekterna av återhämtning även för
kortare ledigheter, som lunchpausen. Han undersökte vad som hände med
studenter i Kalifornien som promenerade på lunchen och jämförde en
grupp som gick i en storstadsmiljö med en annan som kunde gå i ett
naturreservat. Det visade sig att blodtryck och stressnivåer sjönk
mer i den fridfulla miljön i naturreservatet.

Hemmet brukar ju ses som en plats för återhämtning och vila. Men det
kan också bli ett fängelse. Det konstaterar han också i en ny
undersökning av distansarbetare. Studien handlar om anställda på den
statliga energimyndigheten som flyttade till Eskilstuna från
Stockholm, där de anställda erbjöds att jobba på distans tre dagar i
veckan hemifrån.

- Ett vanligt skäl till att jobba hemma var att man
ville lösa konflikten mellan arbete och familj. Men det innebar att
hemmets återhämtande miljö försvann. Hemmet förvandlades till ett
fängelse,berättar Terry Hartig.

Alltså: den lägre kvaliteten på återhämtningen väger upp det man
tjänar på att stressa mindre i arbetet och slippa resa långt. De
distansarbetande kände sig isolerade. Hemmet gav ingen återhämtning.
Man kommer aldrig ifrån jobbet. Många arbetade också längre än de
andra. De som deltog i studien fick svara på frågor som om de kände
sig utvilade när de började jobba på morgonen, om de kände sig trötta
under dagen, efter veckohelgen osv.

Det visade sig att de kvinnor som arbetade på distans hade sämre
återhämtning än de som inte distansarbetade. För männen var tvärtom
återhämtningseffekten större för dem som arbetade på distans än den
andra gruppen.

Skälet är förmodligen, påpekar Terry Hartig, att kvinnorna tar på sig
större ansvar för hemmet.Det gäller alltså att välja rätt plats att
koppla av och vara ledig på.Slutsatsen blir att: ta semester, ta
pauser, koppla av och utnyttjaledigheten, men välj rätt plats - och
rätt väder. Det spelar också roll vad du gör under semestern. Gerhard
Blasche,forskare från Österrike, har studerat effekter av olika typer
av ledigheter, bla människor som varit ute på tre veckors cykelhajk
eller sådana som vistats på spa. Det visar sig att motion och fysiska
aktiviteter är bäst, det mår man bättre av. Detsamma gäller att få
tid för sig själv, men också sociala aktiviteter och - föga
överraskande - bra väder. Folk som semestrat i värmen vid Medelhavet
hade lägre stressnivåer än andra som hamnade på kallare platser.

Även om du haft tur med vädret och valt rätt miljö är det ändå tyvärr
så att semesterns stressdämpande effekter inte varar så länge. Dalia
Etzion, från Tel Avivs universitet i Israel, har jämfört ett antal
studier och funnit samma mönster: arbetsrelaterad stress och
utmattningssymptom har minskat när människor återvänder efter
ledigheten. Men en månad efter att man är tillbaka så har
stressnivåerna och utbrändheten stigit till samma punkt som före
semestern. Kontrollgrupper som inte haft någon ledighet hade ingen
skillnad i vare sig stress eller utbrändhet.

De israeliska studierna visar också att kvinnor känner sig mindre
avslappnade på semestern jämfört med männen. Skälet är - återigen -
den tunga bördan från hemarbetet som är kvinnans lott även när
familjen är på semester.
Återhämtningens betydelse visar också forskning på akutläkare i USA.
För lite tid för återhämtning och tid att varva ner från ett
stressigt arbete är en viktig faktor för att man ska lämna sitt yrke.

Fotnot: Terry Hartigs båda studier är publicerade i tidskriften
Journal of Environmental Psychology, 2007. De redovisades i samband
med den internationella kongressen i Stockholm i maj inom arbetslivs-
och organisationspsykologi.

Nu kommer vikarierna!

Hur ska det gå när outbildad och oerfaren personal ska ta hand om de sjuka?
En ordinarie skötare och en vikarie inom psykiatrisk vård, skriver om sina farhågor och förhoppningar inför sommaren.

Det är semestertider. För mig som är ordinarie ska det bli skönt att vara ledig, men ändå finns oron kvar för hur de kommer att ha det på jobbet. För mig som är vikarie finns också undran och oro.

Psykiatrin har ett dåligt rykte i media och i samhället i stort. Är det anledningen till att det är svårt att få in utbildad och erfaren personal under sommarmånaderna? Vad har hänt med krav på utbildningn och någon form av erfarenhet av psykiatrisk vård? Har någon egentligen tänkt på vad som händer med patienterna, och hur säker är arbetsmiljön för oss som jobbar här?

Ingen bra introduktion

Nackdelar som vi ser med att ta in sommarvikarier som är oerfarna eller saknar kunskap är att rutinerna lätt rubbas. Lägg till det till att vikarierna inte får den introduktion som de anser sig behöva. Utbildningen som ges kanske inte behöver vara den samma hos alla utan skulle ske på en mer individanpassad nivå. Att ta hjälp av den personal som redan finns på avdelningen skulle vara ett bra medel för att få större helhetssyn för arbetet på avdelningen. Skötarna har den patientnära kontakten och här finns det mycket kunskap att hämta.

Inom den psykiatriska vården arbetar vi genom att etablera en stabil vårdrelation. Detta kan vara svårt att upprätthålla under sommarmånaderna och kan i värsta fall förstöras. Vid exempelvis hot och våldsituationer är tryggheten i personalgruppen särskilt viktig, något som man inte kan räkna med finns då många är nya och oerfarna. Arbetsgruppen blir mer skör och utsatt då den ordinarie arbetsgruppen halveras. Detta in sin tur kan medföra irritation och att arbetsmiljön i stort försämras.

Nya ögon

Men självklart är det inte bara nackdelar med sommarvikarier. Utbudet av erfarenheter ökar när sommararbetarna kommer och nytänkandet träder i kraft. Nya relationer skapas och vi kanske får några intresserade av att fortsätta arbeta inom psykiatrin. Arbetsmiljön främjas av allt detta. Nya ögon och erfarenheter gör att verksamheten kan utvecklas på längre sikt. Självklart handlar det om möjligheten att få semester och det ger en positiv anda och nya krafter hos personalen.

Tillsammans ska vi klara sommaren. Genom att samarbeta kan vi kvalitetssäkra den framtida arbetsmiljön. Semestern är en rättighet  för skötare och semestervikarierna är en förutsättning för denna rättighet.

Johanna Martineau skötare
Erika Persson sommarvikare