Farligt att vara psykiskt sjuk
Publicerat:25 november 2010
Författare:Fatima Grönblad
Personer med psykisk ohälsa dör 15-20 år tidigare än andra. Den främsta orsaken är kroppsliga sjukdomar. Många av dödsfallen skulle gå att förebygga, menar forskarna bakom en färsk studie.
En forskargrupp vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap har gått igenom register från Sverige, Danmark och Finland för att undersöka livslängden för personer med psykisk ohälsa jämfört med befolkningen i sin helhet.
Sjukdom största skillnaden
Forskarna hade en misstanke om att livslängden skulle vara kortare. Men de trodde inte att skillnaderna skulle vara så stora.
– Vi är förvånade över att det finns en så stor ojämlikhet, säger Kristian Wahlbeck, forskningsprofessor och psykiatriker.
Jämförelserna visade att kvinnor med psykisk ohälsa dör 15 år tidigare än andra, medan det för män skiljer hela 20 år. Skillnaden var likartad i de tre undersökta länderna och över den undersökta tidsperioden 1987-2006.
Forskarna studerade även dödsorsaksregister för att spåra skälen till överdödligheten. En orsak är den psykiska ohälsan i sig, konstaterar Kristian Wahlbeck. Självmord, våld och olyckor är nämligen vanligare i den gruppen.
– Livsstilen kan orsaka risk för våld och olyckor. Om man är utstött hamnar man kanske i sällskap där det förekommer mer våld, och är kanske inte lika försiktig med sig själv.
Men den största delen av skillnaden i livslängd beror på att personer med psykisk ohälsa oftare dör av kroppsliga sjukdomar. Exempelvis är dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar två till tre gånger högre än för befolkningen i genomsnitt.
Kristian Wahlbecks tolkning av resultaten är att psykiskt sjuka inte får vård på samma villkor som andra.
– Det finns annan forskning som visar att den gruppen får mindre kolesterolbehandling och har svårare att få operationer.
Kristian Wahlbeck tror att psykiskt sjuka ibland diskrimineras och att deras somatiska besvär inte prioriteras lika högt som för andra. Skillnaderna kan också bero på att de fysiska sjukdomarna hamnar i skuggan av de psykiska, menar han.
– Om man kommer till en mottagning och klagar på ett symtom kanske läkaren tror att det beror på den psykiska åkomman.
Borde uppmärksammas mer
I själva verket borde vården vara extra uppmärksam på psykiskt sjukas kroppsliga hälsa, menar Kristian Wahlbeck. Inte minst eftersom de generellt har en mindre hälsosam livsstil än genomsnittet.
– I och med att vi vet att den här gruppen har en förhöjd risk att drabbas av sjukdomar så borde man satsa mer på förebyggande åtgärder mot till exempel rökning och övervikt.
Men det är inte bara sjukvårdens bemötande som påverkar hälsa och livslängd bland personer med psykisk ohälsa. Omgivningens attityder har också stor betydelse. Och där finns fortfarande brister, tror Kristian Wahlbeck.
– Om någon kommer tillbaka till jobbet efter en hjärtinfarkt brukar kollegorna ofta gratulera och välkomna tillbaka. Men hur tar man emot någon som har varit sjukskriven på grund av depression?