Arbetstiden hetaste fråganVårdförbundet tog nytt miljöprogram

-När jag är ute och talar med medlemmar vill de hellre tala om arbetsmiljön än lönen. Det är stor skillnad jämfört med för fem år sedan, sade hon.

När kongressen, som inleddes i maj och nu fortsatte den 27-28 september,  av ursprungligen 540 förslag valde fyra strategier för arbetet de närmaste åren, valde man också en med koppling till hälsa och arbetsmiljö: 

”Vi ska utveckla och använda kunskap om hälsoeffekter för en hälsosam vårdmiljö.”
De tre andra strategierna handlar om att arbeta för att kompetensutveckling och specialistutbildning sker inom ramen för anställningen, att samarbeta med andra för att uppnå en nollvision för vårdskador  - och starta en debatt om hur man värderar olika yrken och områden som är mans- och kvinnodominerade ("en genusdebatt om hur man värderar välfärdens kunskapsområden").

Istället för arbetsmiljö är vårdmiljö det ord som Vårdförbundet nu slutligen bestämt sig för att använda som ett sätt att koppla ihop patientsäkerhet och de anställdas hälsa. Detta har länge varit en omstridd fråga och det blev också livliga diskussioner på kongressen. Flera talar menade att arbetsmiljö var begripligare för medlemmarna och att det som är bra för patienter och anställda inte alltid sammanfaller, även om begreppen vårdmiljö och arbetsmiljö överlappar varandra till 80-90 procent.   Det var ingen stor majoritet som till slut valde ”vårdmiljö”: 109 mot 85.

Lättare för utvilad att göra rätt

Sambandet mellan patienternas och de anställdas intressen är en röd tråd i det nya programmet, ”Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö”.  Under punkten ”Det ska vara lätt att göra rätt” kopplar Vårdförbundet arbetstidsfrågorna till den goda säkerhetskultur som behövs för att förebygga misstag i vården. Förbundet menar att det är grundläggande att den som vårdtagaren möter alltid är utvilad, har rätt kunskap och inte känner stress. Och detta påverkas i sin tur av hur arbetstiden är förlagd:

”Det finns forskning som visar på sambandet mellan arbetstiderna, hälsan och livssituationen. Den kunskapen är viktig att ha med när verksamheten och arbetstidens förläggning planeras. Såväl medarbetarna som chefen måste känna till hur oregelbundna arbetstider kan påverka den egna hälsan och vilka arbetstidsfaktorer som ökar risken för säkerheten och hälsan. Flera studier visar att funktionsförmågan drastiskt minskar när det inte finns möjligheter till spontana pauser. Arbetet bör organiseras så att det finns utrymme för variation och pauser och arbetspasset”.

En viktig förutsättning för en hälsosam vårdmiljö är att man medarbetare har inflytande och vara med och planera sin arbetstidsförläggning, slår förbundet fast under rubriken "Hälsosam vårdmiljö". Några konkreta krav är att alla ska ha rätt till heltidsanställning och att den anställde ska ha möjlighet att själva välja arbetstidens omfattning.

Förbundet lyfter också fram att en öppen kultur ska tillåta samtal och diskussioner om svårigheter, fel och misstag i arbetet och att detta kräver tid för samtal, reflektion och diskussion inom teamet och mellan kollegor. ”Att ständigt möta nya människor kräver utrymme för personlig reflektion hos samtliga yrkesutövare.”

Satsning på forskning om arbetstider och hälsa

19 av totalt 53 motioner handlade på något sätt om arbetstidsfrågor. Kortare arbetstid, ofta kopplat till att fler på sjukhusen får jobba natt, var det vanligaste kravet. Här fanns förstås också krav på att höja olika ersättningar vid obekväm arbetstid, beordrad arbetstid, jour och beredskap. Alla dessa frågor finns med i avtalsförhandlingarna och kongressen nöjde sig med förbundsstyrelsens förslag att de därmed anse dem som besvarade.

Förslag om krav på att få byta om till arbetskläder på arbetstid fick inte gehör, trots flera vältaliga pläderingar från motionärer i frågan.

Kongressen biföll två motioner om att Vårdförbundet satsar på forskning om vilka effekter som arbetstider har på hälsa arbetsmiljö och säkerhet i svensk vård. Det handlar om hur kroppen påverkas när man vid heltidsarbete roterar mellan dag- och nattarbetet, något som blivit allt vanligare. Enligt motionärerna har medlemmarna i fotspåren av de senaste årens ekonomiska åtstramningar fått förändrade och försämrade arbetstider: "medlemmar tvingas idag att välja mellan bibehållen hälsa och heltidsarbete". Deltidsarbetet ökar för att man ska klara nattarbetet, men till priset av lägre sjukersättning, föräldrapenning och pension.  Man pekar också på att inte alla kan jobba natt, av hälsoskäl eller sociala skäl.  Om alla på en arbetsplats ska vara med på nattarbete innebär detta att man utestänger en del.

SKL och Vårdförbundet har gemensamt bekostat och givit ut en skrift som sammanfattar forskning om stress och där skriver forskarna att ”det är anmärkningsvärt att det inte finns någon aktuell och representativ svensk undersökning av arbetstider i vården och dess effekter på hälsa och säkerhet”. Denna brist kommer Vårdförbundet nu arbeta för att åtgärda – och man har redan börjat genom att delfinansiera en studie om ”rastens betydelse för vila, återhämtning och patienssäkerhet”, som Anna Dahlgren vid KTH:s avdelning för patientsäkerhet arbetar med.

Motionärer fick igenom ett annat beslut om forskning: Vårdförbundet ska uppmuntra och finansiera forskningsprojekt kring bröstcancer som arbetsskada bland medlemmar, som en följd av nattarbete och stress. I Danmark är bröstcancer godkänt som arbetsskada. 

Tupplur på natten

En motion handlade om att vården i Sverige borde följa det danska exemplet och tillåta ”powernap”, en kortare vilostund under nattarbete. Förbundsstyrelsen konstaterade i sitt svar att en kort tupplur enligt forskningen verkar vara det mest effektiva motmedlet mot trötthet på arbetet – men att det finns ett stort motstånd i vården förmodligen för att man är rädd för att sovandet ska missbrukas, störa produktiviteten och kanske till och med försämra säkerheten”.

Även om det finns sådana risker menade förbundsstyrelsen att man kan förebygga dessa genom att organisera sovandet enligt ett fastställt schema och tydliggöra skiftarbetarnas eget ansvar att se till att åtgärden inte missbrukas. Men tuppluren på natten ser förbundsstyrelsen som en fråga att arbeta med lokalt, inte på nationell nivå. Och det blev också kongressens beslut.

Mer satsning på arbetsmiljöutbildning och frågan om friskvård på betald och schemalagd arbetstid var andra frågor som man debatterade när man behandlade motioner.

Vägar till hälsosam vårdmiljö

Det här är några fler kärnpunkter i det program som kongressen klubbade:

¤ Miljön på arbetsplatsen ska alltid förebygga ohälsa och olycksfall, men vårdmiljön ska också ge medarbetaren möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling, självbestämmande och utrymme att ta sitt yrkesansvar.

¤ Förebyggande arbete, mätningar och uppföljning är viktigt för att spåra och förebygga risker och förbättra vårdmiljön.

¤ Arbetsorganisationen ska ta hänsyn till medarbetarnas unika kunskap, kompetens och ambitioner för att nå en hälsosam vårdmiljö.

Programmet  ställer också krav på rätt till kompetensutveckling och på ett ledarskap som gör det möjligt för de anställda att se sin egen insats som en del av en helhet.
Eftersom dagens informationssystem har många brister kräver man att de som är verksamma i vården måste få delta i arbetet med att utveckla och följa upp vårdens IT-system och kommunikationsstöd.

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!