Ta itu med risker för patienter och vårdanställda samtidigt!

Sitt stora intresse för arbetsmiljö fick Pia Gellerstedt när hon som ung metallarbetare monterade solarier, borrade och körde truck. ”Där var det ingen ordning på nånting.”

När hon som 30-plussare började utbilda sig till personalvetare drogs hon till arbetsmiljöfrågorna och skrev i början av 1990-talet en uppsats om det nya grepp i arbetsmiljölagen som då kallades för ”internkontroll”, senare omdöpt till systematiskt arbetsmiljöarbete. Uppsatsen avslutade hon med förutsägelsen att ”de som ser att kvalitetsarbete och arbetsmiljö hänger ihop blir morgondagens vinnare”.

I femton år arbetade hon sedan med den inriktningen på regionsjukhuset och i landstinget i Örebro – ibland har det känts som hon tjatat skallen av sig, säger hon:

– I landstingsvärlden har det varit en längre startsträcka för det här synsättet, jämfört med i industrin.
 
Som arbetsmiljöansvarig började hon i olika projekt koppla ihop sig med andra intressen, miljöansvariga, säkerhetsansvariga och framförallt patientsäkerhetsansvariga, för att åstadkomma gemensamma riskbedömningar och åtgärdsförslag. När det gäller sådant som kemikaliehantering kom brandsäkerhetspersoner med: ”Brandfrågor är också arbetsmiljöfrågor”.

Upphandling är ett stort område som hon menar att det gäller för arbetsmiljö- och patientsäkerhetsansvariga att ”nästla sig in i”, för att gemensamt påverka redan innan maskiner och material kommit innanför sjukhusets väggar.

Arbetsmiljölagen som modell

I ett nationellt nätverk för landstingens arbetsmiljöstrateger återkom hon gång efter annan till att SKL borde göra något för att få ansträngningarna inom arbetsmiljö och patientsäkerhet att kugga ihop bättre, i allt från inköpen till sjukhusens överbeläggningar. Nu har hon själv fått möjligheten att effektuera detta, eftersom hon i september 2010 började arbeta på SKL med just överbeläggningarna som arbetsmiljöfråga på sitt bord.
De senaste åren har det kommit allt fler larm om hur platserna inte räckt till på många sjukhus, med tidningsrubriker om såväl anställda på knä som patienter som far illa. Arbetsmiljöverket inspekterade, krävde riskanalyser och åtgärder vid allt högre viten.

När det ändå blev allt fler anmälningar inledde verket 2010 tillsammans med Socialstyrelsen en särskild satsning med ett stort antal inspektioner över hela landet, som pågår även under 2011. Samarbetet mellan de två myndigheterna har många berörda i vården uppskattat, berättar Pia Gellerstedt.
 
Nu lyfter också patientsäkerhetslagen, som trädde i kraft i början av 2011, fram det samarbete kring arbetsmiljö och patientsäkerhet som hon så länge hört till ivrarna för.

– Jag satt på ett tåg när jag först läste lagen och jag skrattade för mig själv, mina medpassagerare måste ha undrat vad som var så roligt med en lagtext, säger hon. Lagstiftarna hänvisar uttryckligen till arbetsmiljölagen och använder sig av likartade uttryck. De talar om systematiskt patientsäkerhetsarbete och riskbedömning och en plan för åtgärder som man ska genomföra och följa upp, och föra upp frågor som man inte kan lösa till högre nivå.
 
Det finns ett tydligt ansvar för att dokumentera vad man gör. Den första mars varje år ska de ansvariga publicera en patientsäkerhetsberättelse som för ledning, politiker och ytterst medborgarna beskriver hur de har bedrivit arbetet, vilka åtgärder de vidtagit och vilka resultat de uppnått.
 
Det fanns flera skäl bakom den nya patientsäkerhetslagen. Den gamla lagen var inte tillräcklig effektiv för att minska vårdskador och många efterlyste en lag som ledde till mer aktiviteter. Det fanns också önskemål om att ersätta ett individperspektiv med ett systemperspektiv: det är viktigare att söka vad det är i själva arbetet och dess styrning och organisation som leder till att människor begår misstag, än att nagla fast syndare och olycksfåglar.

När man utreder vårdskador eller tillbud ska man klarlägga vad som hänt och vad som låg bakom och komma med förslag till förbättringsåtgärder. Samtidigt stärker dock lagen yrkesansvaret, med en del skärpta regler om prövotid och återkallelse av legitimation av läkare och sjuksköterskor.
 
 Den nya lagen ger också patienter och anhöriga möjlighet att delta i riskanalyser. Patientnämndernas betydelse blir tydligare.

 Bättre underlag för politikernas beslut

Lagstiftarna kopplar alltså tydligt ihop arbetsmiljön och patientsäkerheten, precis som också de anställdas företrädare, exempelvis i Vårdförbundet och Läkarförbundet, länge har pläderat för. Nu gäller det att detta också blir praktisk verklighet ute på alla vårdens arbetsplatser, menar Pia Gellerstedt. Det duger inte att man arbetar var för sig.  Det leder till både dubbelarbete och sämre resultat, eftersom man inte får med alla perspektiv.
 
– Genom att ta fram samlade rapporter för arbetsmiljö och patientsäkerhet får politikerna ett bättre underlag för att besluta om hur de ska prioritera sina satsningar, säger hon.
 
Ett gemensamt och mer systematiskt arbete hoppas hon också kan minska den underrapportering av framförallt tillbuden som finns, inom bägge områdena – i uteblivna arbetsskadeanmälningar respektive avvikelserapporteringar för patientsäkerheten.
 
Många har förvisso börjat med att förena de olika stuprören – som Eva Ljunggren, landstinget i Östergötland, berättar om i en annan artikel här på Sunt liv. Men ett återkommande budskap från Arbetsmiljöverkets och Socialstyrelsens sjukhusinspektioner är faktiskt att samkörningen mellan de två riskområdena saknas – och det är oftare arbetsmiljörisker som inte är analyserade.

– Vi måste ha med bägge perspektiven i riskanalyserna, exempelvis när vården ska införa en ny operationsform, men detta gäller också i samband med överbeläggningar, säger Pia Gellerstedt.
 
Hon understryker att det gäller att ”se till att frågan lyfter” så att man inte bara tittar på en enskild klinik, utan ser över hela flödet. Det blir ju också allt vanligare med flödesgrupper som ser var det uppstår ”stopp i maskineriet”, och koordinatorer som ser var det finns plats inom ett sjukhus.

Även de så kallade äldresamordnarna, som arbetar med samspelet mellan sjukhusen och kommunernas äldreomsorg, kommer få mycket mer att göra för att undvika överbeläggning, tror hon.
 
SKLs arbetsmiljöspecialister samarbetar nu nära med kollegorna som jobbar med patientsäkerhet, på avdelningen för vård och omsorg, och Pia Gellerstedt får tillfälle att föra ut sitt budskap när SKL samlar landstingsdirektörer och personaldirektörer.
 
På hennes bord ligger också skolornas arbetsmiljö och hon konstaterar att mycket av samarbetstänkandet går att återanvända: den nya skollag som träder i kraft den 1 juli 2011 ställer tuffare krav på kvalitetsarbetet i skolan och även här har arbetsmiljöarbetet varit en förebild. Den 17 oktober ordnar SKL en konferens om skolans arbetsmiljö, som tar upp samspelet mellan arbetsmiljöarbetet och kvalitetsarbetet. 

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!