Svårt höra vad kollegor säger
Publicerat:28 januari 2010
Författare:Cecilia Elander
Vi omgärdas av ljud överallt och har vant oss vid ett ständigt ljudbrus. Men en ny rapport från Hörselskadades Riksförbund (HRF) visar att nästan varannan medarbetare tycker att ljudmiljön på jobbet är ett problem.
Enligt Jan-Peter Strömgren, förbundsordförande på Hörselskadades riksförbund, är rapporten unik.
– Det har forskats mycket om ljud som ger hörselskador, exempelvis trafikljud, flygplansbuller och hörselskadligt buller, men väldigt lite om sådant ljud som inte ger direkta hörselskador men negativa effekter i form av trötthet, stress och koncentrations- och kommunikationsproblem.
Rapporten fokuserar på ljud som inte direkt är skadliga för örat, men påverkar livskvaliteten. Och resultaten förvånar.
– Trots att vi jobbar med de här frågorna, är vi överraskade att så många upplever problem med ljudmiljön.
Hörselproblemen ökar
Störande ljud kan vara allt ifrån musik, skrapande stolar, steg, telefonsignaler till knapprande tangentbord. Men det som stör mest är ljudet av andras röster. Det beror på att våra hjärnor är skapta för att uppfatta och tolka vad andra säger. Att sortera bort ovidkommande tal kräver därför en hel del arbetsminne och tar energi från annat.
Det är också vanligt med svårigheter att hänga med i samtal. 44 procent av de anställda har ibland eller ofta svårt att höra vad andra säger på jobbet.
– Alla de har inte någon hörselnedsättning. Och det visar att en dålig ljudmiljö drabbar alla, inte bara hörselskadade, säger Jan-Peter Strömgren.
Att antalet personer med hörselproblem har ökat med 250 000 de senaste 20 åren räcker inte som förklaring till de höga siffrorna i undersökningen. Jan-Peter Strömgren menar att mängden information vi ska ta till oss med hörseln i kombination med mängden ljudkällor vi har runt om kring oss ställer höga krav även på personer som inte har en hörselnedsättningar.
– Man kan säga att ju fler dåliga ljudmiljöer, desto fler upplever att de hör dåligt.
Glapp mellan behov och åtgärder
I rapporten framkommer att 88 procent av svenska folket tycker att ljudmiljön ska prioriteras högt. Även facken tycker att ljudmiljön är viktig. En undersökning bland 600 huvudskyddsombud visar att 85 procent tycker att det är viktigt att åtgärda störande ljud på arbetsplatsen. De tycker också att arbetsgivare och fack uppmärksammar ljudmiljön som arbetsmiljöproblem i tillräckligt stor utsträckning. Men trots att de fackliga representanterna uppger att tillräckligt görs, säger 61 procent av dem att det inte ingår i skyddsronderna att ta reda på hur anställda hör på jobbet. 33 procent uppger att arbetsmiljöpolicyn, som arbetsgivaren fastställer, inte omfattar rutiner för att ta reda på hur medarbetarna upplever ljudmiljön.
– Många tror att de gör tillräckligt, men det stämmer inte visar undersökningen, säger Jan-Peter Strömgren. Det är synd, för om man fick en bild av hur folk hör i arbetslivet skulle det leda till ett intresse för att reda på de bakomliggande orsakerna till att så många uppger att ljudmiljön är ett problem.
Jan-Peter Strömgren påpekar att det är lönsamt för arbetsgivarna att förbättra ljudmiljön. När vi slipper störande ljud blir vi mer effektiva och kreativa. Dessutom minskar faran för misstag, vilket i sin tur minskar kostnaderna för arbetsfrånvaro och olyckor. Man vet att också förtidspensionering är dubbelt så vanligt hos personer med hörselnedsättningar.
– Det finns forskning som visar att det tar väldigt mycket energi att höra i en jobbig ljudmiljö. Idag vet vi inte, men det kan finnas en koppling mellan utbrändhet och ljudmiljön.
Skamligt med dålig hörsel
Arbetsgivaren har en skyldighet att anpassa arbetsmiljön för arbetstagare som kan vara särskilt känsliga för ljud, vilket bland annat syftar på hörselskadade personer. Tyvärr är det så att de som skulle behöva anpassning sällan säger ifrån, vilket är synd eftersom ljudförbättringar som är bra för hörselskadade också är bra för alla andra, menar Jan-Peter Strömgren.
– Av någon anledning finns det ett förhållningssätt till hörselproblem som bygger på skam. Det, i kombination med okunskap, gör att många, både drabbade, fack och arbetsgivare, slår ifrån sig och inte vill ta upp den här frågan, menar Jan-Peter Strömgren.
Han menar att rapporten visar att vi måste börja ta ljudproblemen på allvar.
– Det finns inga andra lösningar för samtalsfrämjande än att förbättra ljudmiljön. På sikt vill vi från in den här frågan i lagstiftningen och att det blir vanligare med analyser av ljudmiljön och åtgärdsplaner.
Läs hela rapporten om störande ljud