Stöd i jobbet minskar skaderisken
Publicerat:12 maj 2008
Författare:Louise Hertzberg
Forskare i Umeå har tittat på hur arbetsbelastning respektive stöd i arbetet påverkar risken för belastningsskador för vårdanställda.
– Dåligt stöd säger mer om risken för skador än vad hög arbetsbelastning gör, berättar Stefan Holmström, Umeå universitet.
Stefan Holmström, psykologiska institutionen, har just disputerat på sin avhandling där han vidareutvecklat ett amerikanskt frågeinstrument för stress och hälsa: JSS, Job Stress Survey . I samarbete med Centrum för belastningsskadecentrum har han också tittat på sambandet mellan stress och belastningsskador.
600 anställda inom primärvård och Umeå universitetssjukhus och lika många inom metallindustrin har fått använda sig av testen. Bland de metallanställda gjordes också en uppföljningsstudie med fyra mätningar under tre och ett halvt år. Utifrån resultaten går det inte att fastslå hur stress påverkar risken för belastningsskador.
– Vi vet ännu inte säkert hur stress egentligen påverkar. Det är svårt att veta när det är belastningsskadan som leder till stress och när det är tvärtom.
Det är däremot tydligt att stödet man har i jobbet har betydelse för risken att få belastningsskador.
– Stödet verkar betyda mer än om man har hög arbetsbelastning, säger Stefan Holmström.
Han berättar att under tiden han har jobbat med studien så har han via lokala media fått många rapporter om hur dåligt det är att arbeta inom vården.
– Det är en orättvis bild. Man har aldrig lyft fram den goda support som finns där.
Stora skillnader i yrkesgruppernas arbetssituation
Stefan Holmströms studie visar att de vårdanställda generellt sett har mer arbetsstress och arbetskrav än de som arbetar inom metallindustrin; men samtidigt får de mer stöd av både arbetskamrater och chefer än de som jobbar inom metallindustrin.
– Det här betyder inte att metallindustrin är dålig på att ge stöd utan att det fungerade väldigt bra inom vården generellt sätt.
Stefan Holmström säger att han och kollegorna vet att stödet är viktigt, men det är svårare att veta exakt hur viktigt.
– Vi har funderat mycket kring i hur stor utsträckning som bra stöd kan kompensera för hög arbetsbelastning, men det har vi inte svar på.
Holmström och hans kollegor har många idéer kring fortsatt forskning, som det nu gäller att hitta finansiärer för. När det gäller det amerikanska frågeinstrument kan inte Holmström använda sig av det i praktiskt arbete. Rättigheterna till testerna har köpts upp av ett företag.
Holmströms generella råd när det gäller användning av tester är att det viktigt att göra uppföljningar, att det bör finnas resultat att jämföra sig med och att det är viktigt att se hur vanliga olika stressmoment är.
– Om man svarar att det oerhört stressande att råka ut för en olycka, men om sannolikheten är väldigt låg för att det ska hända, så kan det vara intressantare för organisationen att titta på något som är ganska stressande, men som händer ofta.
Källa: Avhandlingen heter "Workplace stress measured by Job Stress Survey and the relationships to musculoskeletal complaints" . Stefan Holmström disputerar 9 maj på institutionen för psykologi på Umeå universitet