Egen uppfattning kan räcka som hörseltest

Enkäter med självskattande svar skulle kunna vara ett enklare alternativ till hörselmätningar av anställda. Det visar ny forskning av hörselforskaren Ann-Christin Johnson vid Karolinska Institutet.

Ann-Christin Johnson har undersökt sambandet mellan hörselmätningar på en sjukhus- eller vårdklinik, och självskattade upplevelser av nedsatt hörsel.

– Om man vill ta reda på hur en stor grupp människor hör, är det enklare och billigare att fråga dem i en enkät än att kalla dem till ett kliniskt test i en särskilt uppbyggd studio, säger Ann-Christin Johnson.

Det har ofta ifrågasatts om självskattade svar stämmer lika bra som ett kliniskt test.

– Vår undersökning visar att självskattade svar stämmer ganska bra, och att enkäter skulle kunna användas i större utsträckning, till exempel för att undersöka en grupp anställda i en kommun.

Nya miljöer som drabbas av buller

Hörselenkäter skulle kunna användas för att upptäcka om man kan få hörselskador i arbetsmiljöer där man tidigare inte riktigt tagit buller på allvar, menar Ann-Christin Johnson. Förskolor, skolor och fritids är miljöer där problemet med buller blivit större de senaste åren.

– Antalet anmälningar till Arbetsmiljöverket om hörselskador på grund av buller har länge legat på ungefär samma nivå, mellan 800 och 1000 anmälningar per år. Tidigare dominerade anmälningarna från gruvdrift och bullriga industrier. Men de senaste fem, sex åren har andelen anmälningar ökat från kvinnor och från verksamhet i skolor och förskolor, säger Ann-Christin Johnson.

Det är nya miljöer, som kräver andra verktyg och nya sätt att mäta, menar hon.

Materialet i undersökningen består av två studier med ungefär 1200 respektive 1500 personer: dels en tvillingstudie där man kartlägger hälsan för tvillingpar, dels en del av den nystartade svenska forskningsstudien Life Gene, ett samarbete mellan sex universitet med målet att kartlägga och under lång tid följa hälsan hos en halv miljon svenskar.

Först problem med höga frekvenser

Det fanns en viss tendens att de självskattade svaren visade på en sämre hörsel jämfört med de kliniska testerna. Det kan bero på att det i en enkät kan vara lättare att fånga upp lättare hörselnedsättningar, än vid ett kliniskt test.

Vid en hörselnedsättning som beror på buller får man först problem med högre frekvenser. Där ligger flera konsonanter i svenska språket, som s och f. Det kan göra det svårt att uppfatta dagligt tal i bullriga miljöer. När hörselskadan blir värre får man svårare att höra allt lägre frekvenser.

Samstämmigheten var bättre mellan de kliniska testerna och de självskattade upplevelserna av nedsatt hörsel när det gällde höga ljudfrekvenser.

– När man bedömer en hörselskada utifrån ett kliniskt test används ofta ett medelvärde av hörseln vid flera testade ljudfrekvenser. Men man kan också bedöma hörselskadan vid enstaka frekvenser eller bara vid de höga frekvenserna, säger Ann-Christin Johnson.

I en enkät kan man på motsvarande sätt fråga om problem med hörseln i olika miljöer.

– Vilka svar man får beror förstås också på hur man ställer frågan, säger Ann-Christin Johnson.

Man kan också utöka de självskattade enkäterna genom att lägga testet på internet och införa självtester av taluppfattning i olika ljudmiljöer.

– Ett sådant test är inte ett kliniskt hörseltest. Men det kan ge ännu bättre information om en persons hörförmåga tillsammans med frågor om hörselproblem, säger Ann-Christin Johnson.