Ropa på polis inte alltid det rätta

Publicerat:28 augusti 2009

Lärarnas Riksförbund, LR, vill att skolorna ska bli bättre på att anmäla hot och våld mot personal till polisen. Kriminologen Jerzy Sarnecki anser att polisanmälningar kan leda till att lärarna förlorar sin auktoritet.

På Lärarnas Riksförbunds seminarium ”Var går gränserna? Hur kan vi förebygga hot och våld i skolan?” i Stockholm den 25 augusti, handlade debatten om hur skolan ska komma tillrätta med hot och våld inom skolan.

Ullacarin Öhrn, förhandlingschef på LR, beskrev lärarnas verklighet utifrån en arbetsplatsundersökning genomförd 2008. Hon pekade på att trots att fyra av fem av alla lärare i undersökningen inte är oroliga inför risken att utsättas för hot, våld eller andra trakasserier, så känner ändå så många som var sjätte obehag inför att gå till jobbet på grund av sådana problem. Närmare hälften anser att hot och våld ökat under de senaste 12 månaderna. LR anser att det är ett stort problem att så få händelser polisanmäls.

Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, höll inte med.

– Istället för att anmäla allt till polisen måste man ta tag i det själva. Lärare är utbildade pedagoger, i betydligt högre grad än poliser, och därmed mer lämpade att lösa konflikter. Ge dem möjlighet att göra det.

Gott ledarskap skapar säkerhet

För att motverka hot och våld tryckte han på hur viktigt det är att de vuxna i skolan är närvarande, delegerar ansvar och kontroll även till elever samtidigt som de måste visa sin auktoritet och tydligt ledarskap. Detta samtidigt som det gäller att vara mentalt beredda på att de kan utsättas för våld eller hot.

– Anmäla alla våldshändelser till polis – nonsens! Alltför mycket sådant leder till att lärarna förlorar auktoritet eftersom det hela tiden är någon annan som ska lösa deras problem, sa han.

– Kärnpunkten är att jobba med värdegrunder på skolan, så att alla vuxna och elever känner sig trygga. Det är skolledningens uppgift att utveckla personalens förmåga att hantera relationer och utöva bra ledarskap, sa Tomas Hultquist, rektor för Gubbängsskolan.

Lärarna lämnade åt sig själva

Eva Kåhrström, regionombud på LR, ansåg att lärarnas befogenheter är otydliga.

– Som lärare omfattas du å ena sidan av tillsynsplikten och det finns starka pliktkänslor kopplade till yrket. Å andra sidan finns det de vanliga lagarna kring hur vi alla får agera gentemot varandra, vilket gör att lärare känner stor osäkerhet kring hur de får och kan agera.

Jerzy Sarnecki höll med och önskade att Skolverket och politiker skulle skapa klarare regelverk.

– Men jag tror inte att det kommer ske eftersom alla (Skolverket och politiker red. anm.) är rädda för att få kritik och då blir lärarna istället lämnade i sticket.

– Skolledning ska stötta lärarna med kompetensutveckling och se till att hålla en levande diskussion om ledarskap. Däremot kan vi inte kräva att alla lärare ska ingripa i en konflikt, men de ska i alla fall tänka igenom i förväg hur de kommer/ska agera om det händer, sa Thomas Hultquist.

Susanna Bollhem, från SECO, höll med om att lärarna borde satsa mer på andra lösningar än polisen. Till exempel socialnämnden eller arbetsmiljöverket, som har verktyg för hur man kan arbeta förebyggande med hot och våld.

– En av fyra elever utsätts för något av det. En årskull är kanske så där 100 000 elever – hur ska polisen hantera alla dessa anmälningar? En omöjlig situation.

– Upplevelsen av våld och hot ökar, men den faktiska mängden ökar inte! Om vi tror på det blir vi rädda vilket är farligt – rädda människor är dåliga demokrater, avslutade Jerzy Sarnecki med.