Psykologer tvingas ha vita rockar

Arbetskamrater ska kontrollera varandra och avdelningar som inte följer reglerna måste böta. Det är innebörden av det nya systemet för att följa upp hygienrutinerna på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Eva Björklund, psykolog, har aldrig tidigare i sitt yrkesliv behövt bära arbetskläder. Men sedan i mars i år måste all personal inom den psykiatriska slutenvården på Östra sjukhuset bära sjukhusets vita eller blåa kläder. Även psykologer och kuratorer som framförallt har samtalsbehandlingar inne på sina mottagningsrum.

– Man slutade med arbetskläder inom psykiatrin för trettio år sedan, för att man ansåg att det inte behövdes och att det försämrade kontakten mellan personal och patienter. Jag tycker att det ger ett felaktigt intryck när psykologerna går runt i kläder som personal inom somatiken brukar ha, säger hon.

Riktlinjerna om basala hygienrutiner och arbetskläder har funnits inom Sahlgrenska universitetssjukhuset, SU, sedan 2007, då Socialstyrelsen uppdaterade sina föreskrifter. Men när det nya uppföljningssystemet infördes i mars i år innebar det i praktiken en skärpning.

Numera måste avdelningar som uppfyller reglerna till mindre än 90 procent böta 2000 kronor. 90–100 procents följsamhet ger 1000 kronor och de som når upp till 100 procent får 2000 kronor i belöning. Varje avdelning ska också utse en eller flera personer till observatörer. De ska varje månad rapportera till ledningen om hur reglerna efterlevs.

Skapar distans

Eva Björklund och hennes kollegor blev informerade om de nya reglerna på en arbetsplatsträff.

– Jag tror att alla är överens om att vi inte ska sprida infektioner. Det tråkiga är att det inte har förts någon riktig diskussion, att våra argument inte har beaktats. Psykiatrin är en speciell verksamhet och jobbar inte på samma sätt som den somatiska vården. Men det förbiser man fullständigt.

Systemet med observatörer som ska rapportera till ledningen sätter dessutom fokus på fel saker, tycker Eva Björklund.

– Jag tror inte att det bidrar till en god arbetsmiljö att arbetskamrater ska kontrollera varandra.

Björn Skoruppa, psykolog, är också kritisk. Arbetskläderna riskerar att skapa distans och göra det svårare att skapa förtroliga samtal med patienten, menar han. Dessutom känns det onödigt att ägna en kvarts obetald arbetstid varje dag åt att byta om, särskilt som han inte förstår poängen.

– Om det finns några bra motiv så har vi inte fått höra dem. Det känns som att de här reglerna inte är till för verksamheten utan för att förenkla för beslutsfattaren. Genom att göra generella regler slipper man göra listor med undantag.

Kan sprida infektion

Christoffer Spegel, inspektör på Socialstyrelsen, blir förvånad när han hör talas om reglerna inom SU.

– Det verkar konstigt tycker jag. Enligt föreskrifterna ska arbetskläder användas vid undersökning, vård och behandling där personalen har direktkontakt med patienten. Jag kan inte finna stöd för att man ska ha arbetskläder när man har samtalsbehandling.

Ing-Marie Bergbrant, kvalitetsdirektör på SU och ledamot i ledningsgruppen, gör en annan tolkning.

– Vi har valt att tolka föreskrifterna vidare än så. Personalen rör sig ofta runt på avdelningarna och kan träffa patienter som kan bära på infektioner. För att göra det lätt är det bättre att alltid följa reglerna om arbetskläder.

Bakgrunden till det nya systemet är att de vårdhygieniska rutinerna inte har följts tillräckligt väl, berättar Ing-Marie Bergbrant.

– Vi gör detta för att patienternas bästa. Vi måste få ner antalet vårdrelaterade infektioner och då är noggrann hygien vad gäller kläder och tvätt det viktigaste. Sedan vi införde detta har vi fått bättre resultat.

Rutiner, men inte straff

Eva Skyman arbetar som sjuksköterska på SU:s resurscentrum för vårdhygien. Hennes roll är bland annat att informera och ge råd i vårdhygieniska frågor.

Eva Skyman håller med sjukhusledningen om att rutinerna för vårdhygien behöver följas bättre. Men hon tror inte att ett system som bygger på straff och belöning är rätt väg att gå. Frågan är alltför komplex för det, och kräver ett reflekterande förhållningssätt snarare än strikta regler.

– Det är så subjektiva upplevelser. Bara den som är i en situation kan veta vad som är rätt och fel.

Därför är det desto viktigare att förstå varför man ska agera på ett visst sätt, menar Eva Skyman. Annars finns risk att man följer rutiner bara för sakens skull.

Eva Skyman har hört många kommentarer kring beslutet. Somliga är positiva, men andra har varit kritiska.

– Nu har sjukhusledningen bestämt att det ska vara på det här sättet och då får vi rätta oss efter det.

 

Fakta: Vårdrelaterade infektioner 2008 smittades var tionde sjukhusinlagd patient under sin sjukhusvistelse. De vanligaste typerna av vårdrelaterade infektioner är urinvägsinfektioner, hud- och sårinfektioner och lunginflammation, men magsjukevirus och blodsmitta är också en risk. Den samlade kostnaden för sjukhusinfektioner är cirka 3,7 miljarder/år. Den viktigaste metoden för att förhindra smitta är ökad hygien, främst handtvätt. Problemet med antiobiotikaresistenta bakterier ökade under 2009 och inte minst sjukhusen hade fall med smittspridning.  Källor: Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet