Musiklärare vill ha halvklasser

Det låter bra – men det låter mycket – när tjugo sjundeklassare tar sig igenom ackorden i Kentlåten ”Utan dina andetag”. Ljudet från ett par elpianon, en mängd gitarrer och lite sång därtill, fyller klassrummet. Ändå är det här en ovanligt liten klass, berättar Lisa Bengter, musiklärare på Mälarhöjdens skola.

Denna strålande majdag har de elever som spelar gitarr fått ta med sig instrumenten ut i det fria. De har suttit spridda över skolgården och övat ackord i solskenet, medan pianisterna har spelat i grupprummen. Lisa Bengter gick runt och instruerade och lyssnade. Återsamlingen, där alla spelar ihop, är avslutningen på lektionen.

– Det fungerar faktiskt ofta bättre ljudmässigt att vara ute på gården, säger hon.

Var tredje musiklärare har problem med hörseln

Tillsammans med en grupp kolleger i stadsdelen Hägersten - Liljeholmen i Stockholm vill Lisa Bengter sätta ljus på musiklärarnas arbetsmiljö. Inte för att situationen skulle vara speciellt allvarlig på just de här skolorna, betonar hon, utan för att arbetsmiljöproblemen är generella och stora.

Att musiklärare riskerar hörselproblem är dessutom känt sedan länge. För mer än tio år sedan visade en undersökning inom Lärarnas Riksförbund att var tredje musiklärare upplevde problem med hörseln. Andra rapporter talar om tinnitus hos omkring en fjärdedel av alla musiklärare och musikstuderande. Men många musiklärare jobbar fortfarande i en skadligt högljudd miljö, skriver lärarna i sin debattartikel i Lärarnas Tidning.

Heltidstjänst med 500 elever i veckan

Kärnan i musikämnet i dagens skola är att eleverna själva musicerar. En stor del av undervisningen består av färdighetsträning, eleverna övar på att spela olika instrument i grupp. De här kraven fastställs i kursplanen. Eleverna ska uppfylla dem för att klara målen.

– De måste få göra det praktiskt, man kan inte bara visa hur det går till, säger Lisa Bengter.

Hon undervisar varje vecka cirka 280 barn i årskurserna tre till sju på sin 60-procentiga tjänst. Grupperna har mellan 22 och 30 elever. En heltidstjänst innebär ofta omkring 500 elever, ibland mer beroende på hur stora klasserna är och hur skolan har valt att fördela timmarna. I ett tidigare heltidsjobb på en annan skola hade Lisa Bengter över 750 elever i veckan. En helt ohållbar arbetsmiljö, beskriver hon.

Färre elever nästa år

Just gruppstorleken är ofta ett problem, tycker hon.

– Det blir väldigt, väldigt ljudligt om man ska genomföra undervisningen så som det är tänkt.

Klassrummet saknar ljuddämpning, i form av till exempel absorbtionsplattor i taket. Det finns grupprum, där eleverna kan sprida ut sig då de övar, men ofta behöver alla ändå vara samlade.

Skolledningen på hennes skola har förståelse för musiklärarnas situation, tycker Lisa Bengter. Till exempel har de nu fått formgjutna öronproppar av arbetsgivaren.

– Vi kommer också att få en viss lättnad i gruppstorlekar till nästa läsår.

Halvklasser skulle ge fler chans jobba till pensionen

Men det bästa vore centrala regler, med ett tak på 15 elever per grupp när eleverna spelar, anser Lisa Bengter och hennes kolleger. Det skulle sänka ljudnivån och minska risken för hörselskador.

– Då skulle fler musiklärare också orka jobba heltid och stanna kvar i yrket. Idag får man faktiskt leta med ljus och lykta för att hitta en musiklärare som närmar sig pensionsåldern.

Dessutom skulle den psykosociala arbetsmiljön bli bättre med mindre grupper, menar lärarna. Idag känner många sig stressade, därför att de har lite tid för varje enskild elev.

– Halvklasser skulle ge rättvisare bedömningar, mer lugn och ro, mer tid för varje elev och bättre kvalitet i undervisningen, säger Sofia Gustafsson, musiklärare i samma stadsdel.

De hoppas att lärarfacken nu ska driva frågan om halvklass. Debattartikeln och ett upprop på Facebook har gett många positiva reaktioner.

Förebyggande arbetet viktigast

Ljud från musik omfattas av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Gränsvärdet ligger på 85 decibel dB(A). Det är vad örat anses tåla åtta timmar per dag på jobbet. För varje liten ökning av ljudstyrkan minskar den tid vi klarar av ljudet.

I sin kommentar till bullerreglerna konstaterar Arbetsmiljöverket att musiklärare ligger i farozonen för att få hörselskador. Det är den totala ljudexponeringen som har betydelse, alltså vilken ljudnivå läraren sammantaget utsätts för under olika inslag i arbetet. Det är viktigt att göra en riskbedömning, till exempel genom att mäta ljudet, säger verket. Anställda som utsätts för ljudnivåer som kan skada hörseln ska erbjudas återkommande hörselundersökningar.

Men viktigast är att förebygga skador. Arbetsmiljöverket föreslår åtgärder som dämpar ljudet vid källan, som att välja tystare instrument eller dämpa slagverken, till exempel fylla bastrumman med textilier. Akustiken i rummet kan förbättras genom att man sätter upp ljudabsorberande material, liksom av skärmar.

Musiklärare bör ha individuella scheman

Arbetsorganisationen har också stor betydelse. Musiklärare bör, enligt Arbetsmiljöverket, ha individuella arbetsscheman som läggs upp med tanke på risken för hörselskador. Väl tilltagna raster eller uppehåll, där hörseln får vila, rekommenderas. Läraren bör variera ljudnivån, genom att växla mellan olika slags undervisning. Arbetsmiljöverket ger också rådet att dela klasserna och att undvika att ha mer än 15 elever samtidigt i samma lokal.

Öronproppar och andra hörselskydd är sista utvägen. De bör, enligt verket, bara användas när andra åtgärder inte har gett tillräckligt resultat, eller inte har gått att genomföra.

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!