Också ögonen påverkar hur du uppfattar jobbets ljud och oljud

Daniel Västfjäll har lett ett treårigt forskningsprojekt vid Chalmers i Göteborg om hur ljud samverkar med andra företeelser, inom det forskningsprogram som AFA Försäkring har finansierat 2007-2010 (läs mer om hela programmet här). Västfjäll har tidigare parallellt skrivit doktorsavhandlingar inom akustik och psykologi (och avhandlingsämnena berörde inte varandra).

Temperatur och buller

Från början handlade David Västfjälls projekt i bullerprogrammet om ljud och temperatur. Utgångspunkten var att det kunde finnas en risk för att man skapar ett nytt problem när man löser ett annat: man får bullrande klimatanläggningar, när man vill åstadkomma en angenäm innetemperatur på mellan 18 och 24 grader.

Frågan var då: kan en högre och lägre temperatur öka känsligheten för ljud? Det skulle i så fall ha betydelse för om människor i ett val mellan behagligaste temperaturen och minsta ljudet skulle vilja ge avkall på temperaturnivå, för att minimera ljudet. Eller om de tvärtom skulle vilja acceptera mer ljud, i utbyte mot perfekt temperatur. Men nu visade det sig att skillnaderna i hur människor påverkas av ljud vid olika temperaturnivåer var mindre än forskarna hade förväntat sig, utifrån en del tidigare studier.

 – Tar vi in mycket lägre och högre temperaturer, som anställda kan möta i utomhusarbete, tror jag att det blir tydligare utslag när det gäller hur samverkan med besvärande ljud blir, säger Daniel Västfjäll. Men projektet var upplagt för att studera inomhusarbete och framförallt kontorslandskap.

Det vi hör och det vi ser

 Projektet gled därför över till att studera hur det vi hör samverkar med det vi ser, när det gäller störande arbetsljud. Och här fanns mer att hämta. I ett laboratorium genomförde forskarna en rad försök för att se hur ett och samma ljud, på samma volym, påverkade människor olika beroende på vad de såg. Vid några försök växlade man mellan ett kalt, trist kontor, och ett annat där det var ymnigt med växter och vackra bilder av skog och strand. Ljudet stressade mer i det fula rummet, enligt försökspersonerna själva. Detta bekräftades också av forskarnas mätningar av stresshormonet cortisol i personernas blod.

 Med hjälp av olika bildupplevelser kan människor också på helt olika sätt uppfatta ett och samma ljud. I ett experiment har personer fått höra ett brusande ljud, samtidigt som en grupp har fått titta på ett vattenfall och en annan grupp har sett en bild av ett pappersbruk. Och de som har fått se vattenfallet reagerade mycket mer positivt på ljudet. Vissa ljud är så där tvetydiga, att de kan tolkas på olika sätt. 

- Detta ska man nu försöka dra nytta av i ett trafikbullerstört område i göteborgsförorten Mölndal, berättar Daniel Västfjäll. Kommunen ska sätta upp stora skärmar längs E6an som visar rörliga bilder av vattenfall, för att få människor att koppla ihop suset med någonting positivt.

Även trevligt ljud tröttar i längden

 Ett sätt att tackla störande ljud är att maskera det med annat. I ett kontorslandskap skulle man exempelvis kunna maskera prat med fågelkvitter. Men ett stort krux är att det nya ljudet, som de flesta först tycker är behagligt att lyssna på, redan efter tio minuter irriterar många, konstaterar Daniel Västfjäll. Och det ljud som en tycker är trevligt, kan plåga en annan. I satsningen i Mölndal, som forskarna kommer att följa, diskuterar man att också maskera motorvägsljudet, genom att spela upp det kvillrande ljudet från Mölndalsån. Det kan fungera när det är ett ställe som man passerar, menar han. Det kan fungera betydligt sämre på ställen där man vistas längre tider. Det finns kontorslandskap där man har prövat på att installera vattenfontäner för att samtidigt skapa bild och ljud som ”täcker över” störande prat.

 - Först tycker de flesta att det är trevligt, men efter ett tag blir många galna av ljudet, säger Daniel Västfjäll.

En egen ljudbubbla till alla

 Ljud som maskerar annat ljud måste vara verkliga ljud, inte bara ett konstgjort sprakande som ”myrornas krig” när TV slutat sända program. Men framförallt måste det vara ett ljud som individen själv tycker om – det är viktigt att man känner att man själv har kontroll över sin ljudmiljö, understryker Västfjäll. Därför skulle han, om han själv finge forma ett kontorslandskap, ge möjlighet till varje medarbetare att skapa en akustisk bubbla, med en diameter på en meter kring den egna arbetsplatsen. 

- Det är en billig möjlighet för varje medarbetare att expandera sitt rum och öka sin frihet. Det kanske låter som science fiction, men tekniken finns här redan, försäkrar han. Man använder två små högtalare som inte behöver vara märkvärdiga, det kan vara två datorhögtalare. Det avancerade ligger i hur ljudet är inspelat, genom två mikrofoner placerade så att de motsvarar en människas öron. Men sådan inspelningsteknik kan du ha en ganska låg volym vid din arbetsplats, men ändå överröstar det talet runtomkring. Andra i närheten hör ljudet i din bubbla, men inte alls så högt.

De som går igenom ett sådant landskap, kan alltså svagt höra olika bubblors ljud när de passerar skrivborden. Det går redan att köpa ljud inspelade med den här tekniken (som kallas transareal). 

 - Medarbetarna i ett kontorslandskap skulle kunna ha ett bibliotek av ljud att använda. Man kan välja olika ljud varje dag, efter humör och form. Det är viktigt att du trivs med din egen ljudmiljö.

Tal går inte att koppla bort

 -Tal som du inte vill höra är det viktigaste ljudet att störa bort. Vi har en speciell del av hjärnan som ägnar sig åt att uppfatta vad andra människor säger och vi kan inte hindra oss själva från att lyssna på tal, förklarar Daniel Västfjäll.  

 Det finns företag som erbjuder tekniska lösningar för att dämpa ner tal. Men det är svårt. Dämpar man tal på avstånd, kan det leda till att man istället förstärker tal som finns i närheten.
 Daniel Västfjäll skulle också tänka mycket på hur han skulle färgsätta och ljussätta sitt eget kontorslandskap – med tanke på ljudet:
-Vi får in signaler från olika sinnen, men de går till samma del av hjärnan. Förändrar vi signaler från ett sinne, synen, påverkar det också hur vi uppfattar signaler från ett annat, som hörseln. Detta gör att det finns mycket att göra för att för att sänka stressnivån genom att skapa en illusion av dämpat ljud, genom att inte ha det så ljust som man ofta har det på kontor. 
 Mjukare inredning bidrar också till att dämpa hur man uppfattar ljudnivån. En av forskarna som Daniel Västfjäll har i sin grupp visat att med hårda material, som är vanliga i nordisk utformning av kontor, upplever de som arbetar där att ljuden är hårdare.

- Det är viktigt att inte bara titta på en sak, utan att ta ett helhetsgrepp när man vill göra ett öppet kontorslandskap så bra som möjligt, säger han.

Fläktljudets förbannelse

Han är noga med att det finns ljud som varken går att maskera eller manipulera bort. Det handlar framförallt om lågfrekventa ljud, som fläktljud, som vi knappt uppfattar medvetet - förrän det stängs av och axlarna sjunker och vi lättade andas ut, till vår egen förvåning.

-Det ljudet påverkar våra varningsreflexer trots att vi inte riktigt registrerar det som ljud, säger han. Om man inte får bort det här ljudet kan det vara vanskligt och riskabelt att använda sig av visuella grepp för att minska upplevelsen av störande ljud. För andra ljud fungerar det, men inte för det här. Därför kan man bli besviken och förvirrad om man märker att man är helt uttröttad efter arbetet, trots att det ser så trevligt ut på jobbet och man inte tycker att man hör något störande ljud.

Daniel Västfjäll tycker att det ibland finns en viss fanatism när det gäller att få bort ljud – men när det gäller fläktarnas lågfrekventa och lite lömska buller anser han att man måste gå till källan och se till att befria människorna från att bli utsatta för det.

Ständig stressmätning genom datormusen

 Till sist finns det en sak som han skulle förse medarbetarna i sitt tänkta kontorslandskap med: en avancerad mus till datorn som genom att mäta handsvett och puls känner av hur stressad den som håller i musen är, och utifrån dessa biologiska signaler automatiskt anpassar ljus, ljud och temperatur på bästa möjliga sätt.

-Tekniskt kan man genomföra sådana mätningar under arbetets gång och man gör det redan i USA. Det vore bra att på ett tidigt stadium upptäcka när stressnivån är på väg upp, för ofta har det redan gått för långt när man själv upptäcker att man behöver ändra någonting. Därför borde vi satsa på system som förebygger att stressen hinner öka för mycket, säger Daniel Västfjäll.

Fler artiklar om buller på jobbet:

¤ Ljud och oljud på arbetsplatsen i fokus för åtta forskningsprojekt

¤ På ljudjakt i skolmatsalen

¤ Egna knep för att inte bli trött av hörselskada

¤ Forskning om samspelet mellan nedsatt hörsel, ljudmiljö och arbetsförhållanden 

¤ Musiklärare vill ha halvklasser
 
 

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!