Ljud och oljud på jobbet undersöks i forskning
Publicerat:16 juni 2011
Författare:Mats Utbult
I skolor och på kontor drabbas många av det buller som inte är tillräckligt högt för att skada hörseln – men som genom att störa och stressa försämrar både hälsa och arbetsresultat. Om detta handlar flera av de åtta projekten i AFA Försäkrings forskningsprogram om buller i arbetslivet, som nu avslutas efter fyra år.
Forskarna träffades på en sista årlig konferens den 14 juni och presenterade resultat för varandra och företrädare för arbetsgivare och fackliga organisationer – nästan som en skolavslutning, konstaterade Hans Augustsson, chef för AFA Försäkrings FoU-avdelning.
Parterna i kommuner och landsting och på privata sidan samsas om bullerforskningsprogrammet. Andra program riktar sig enbart till KL-sektorn (som ett program om rehabilitering) eller privata sektorn (som ett om kvinnors arbetsmiljö i industrin).
Suntliv berättar om resultaten
Framöver kommer Sunt liv i en serie artiklar berätta om resultaten från bullerprojekten och hur de kan komma till användning på arbetsplatser i kommuner och landsting. AFA försäkring samarbetar med Prevent och parterna för att sprida resultaten på olika sätt, kanske genom arbetsmiljöutbildningar och seminarier bland annat. Här är några korta glimtar från projekten:
¤ Mindre temperaturskillnader (18-24 grader) i kombination med störande ljud påverkar inte nämnvärt de anställdas stressnivå. Men det gör de synintryck de anställda får, exempelvis i form av växter och naturbilder – eller i form av dystrare synupplevelser. Det berättade Daniel Västfjäll som lett ett projekt vid Chalmers tekniska högskola om kombinationseffekter av buller och andra miljöfaktorer på stress, välbefinnande och prestation.
¤ Hur påverkar klassrummets utformning och bakgrundsbuller hur läraren använder sin röst? Jonas Brunskog berättade om ett projekt vid Lunds universitet där de har studerat hur lärare med och utan röstproblem reagerar i olika ljudmiljöer, med olika akustiska förhållanden, genom exempelvis att höja rösten när de upplever att de inte når ut.
Mindre barngrupper och tystare bord
¤ I samarbete med Umeå kommun har forskare testat olika metoder för att få ner ljudnivån på 15 förskolor - allt från tystare bord och leksaker, till pedagogiska grepp och mindre barngrupper. Det berättade Anders Kjellberg, högskolan i Gävle.
¤ Människor får sämre arbetsminne i en dålig akustisk miljö, med störande prat och ringsignaler i omgivningen. Hörselskadade drabbas värst och får anstränga sig mycket mer för att genomföra sina uppgifter. Det har forskare visat genom studier i laboratorium och på arbetsplatser i två projekt med beröringspunkter med varandra. Björn Lyxell, Linköpings universitet, berättade om ett projekt om hörselskadade i arbetslivet i allmänhet och hur deras kognitiva förmågor påverkas i dåliga ljudmiljöer (läs mer i särskild artikel). Staffan Hygge, högskolan i Gävle, berättade om en studie där kontorslandskap stod i fokus och forskarna jämförde konsekvenserna för hörselskadade respektive normalhörande.
¤ Sedan länge finns misstankar om att den som utsätts för vibrationer samtidigt med buller kan drabbas mer av bullret än de som finns runtomkring och bara hör ljudet. Lage Burström, Umeå universitet, berättade om ett pågående arbete vars resultat bland annat kan få betydelse bland annat för parkarbetare som använder häcksaxmaskiner och maskinanvändare inom tekniska verksamheter i kommuner och landsting.
Självskattningar kan ge bra resultat
¤ Musiker har själva fått bedöma hur skadligt ljudet mitt i musiken är och forskare har jämfört med mätvärden. Det är en del i ett projekt som går ut på att minska riskerna för hörselskador för musiker, vilket också kan vara till nytta för musiklärare. Om detta berättade Björn Hagerman vid Karolinska institutet.
¤ Hur stor andel i olika yrken och branscher har hörselskador – och hur ser sambanden ut mellan hur människorna i dessa yrken och branscher utsätts för buller, andra faktorer och hörselskadorna? Ann-Christin Johnson, Karolinska institutet berättade om arbetet med att använda databaser, bland annat vid Pliktverket, och med att pröva hur tillförlitligt det är med självskattningar och enklare undersökningsmetoder, jämfört med mer avancerade undersökningar på sjukhus. Det visar sig att det går att få ganska bra resultat med enklare och billigare metoder, vilket underlättar mer omfattande undersökningar ute i arbetslivet.
På konferensen framträdde också teatergruppen Ammot Artister och Musiker mot tinnitus som turnerar på mellanstadieskolor med en föreställning om ”ljudhjältarna” för att lära eleverna att inte utsätta sin hörsel för skadliga ljudnivåer – en satsning som får stöd av AFA försäkring.
Läs också: Egna knep för att inte bli trött av hörselskada