Kombitjänster gör städjobbet lättare
Publicerat:26 mars 2007
Författare:Louise Hertzberg
Det går att förbättra arbetsvillkoren för lokalvårdare. Det visar en uppföljning av ett projekt från 90-talet. Trots att det är mer än tio år sedan projektet avslutades märker lokalvårdarna fortfarande av de positiva effekterna. En av de viktigaste förändringarna är att de inte bara städar, utan också jobbar med annat.
Vad hände sen? Det är namnet på en rapport från den statliga myndigheten Vinnova. Myndigheten har låtit forskare undersöka vad det egentligen har blivit av 80- och 90-talens jämställdhetsprojekt. En satsning som utvärderats är de projekt som fick stöd av Arbetslivsfonden på 90-talet för att förbättra villkoren för lokalvårdare. Projektens mål var då:
- att förändra städyrket och arbetsorganisationen
- att utveckla individerna genom att stärka deras självförtroende och öka deras kompetens och ansvar.
- att åstadkomma en jämnare könsfördelning inom jobben och en ökad jämställdhet på sikt
Giselé Asplund, doktor i företagsekonomi, utvärderade de 11 städprojekten när de avslutades 1995. Nu har hon gjort en uppföljning i några av de organisationer som lyckades bäst, varav ett kommunalt städbolag i norra Skåne.
Kombitjänster och kompetensutveckling
Hennes uppföljning visar att de företag som lyckades då fortfarande är bra arbetsplatser. De har lägre sjukfrånvaro än branschen i snitt och de anställda har fått heltidsjobb där städningen kombineras med andra sysslor. De anställda har fått kontinuerlig kompetensutveckling för att klara sina nya uppgifter. Det är fortfarande en stor kvinnodominans bland lokalvårdarna, men man tror att det kan gå att bryta detta på sikt eftersom jobben är mer varierade nu. Det gör att de inte längre är stämplade som typiska kvinnoyrken.
Det är en kombination av åtgärder som har gjort att just de här företagen har lyckats. Tack vare att de flesta jobbar heltid har det funnits utrymme för att satsa på kompetensutveckling och att utöka de anställdas ansvarsområden. Men heltidssatsningen hade inte fungerat om företagen bara hade sysslat med städning. Det är för monotont och fysiskt och psykiskt påfrestande att enbart städa. Heltidssatsningen har hängt ihop med att företagen konkurrerar genom att erbjuda en rad kringtjänster, som tvätt av mattor och gardiner, att sköta posthantering eller ta ansvar för lunchservering.
Andra följer efter
Städbranschen kommer att ändras i samma riktning som företagen som utvärderats. Det tror Harri Ikonen, ordförande i Kommunals sektion 60 i Göteborg.
– Det är inte mänskligt att jobba heltid med att bara städa, man sliter ut sig. Kroppen går sönder. Förr kanske det kunde fungera, men nu är det mer stressigt. Det finns inte samma utrymme för att ta igen sig.
Harri Ikonens sektion har cirka 250 medlemmar som arbetar med städning inom landstinget i Västra Götalandsregionen. Sjukfrånvaron bland dem är hög och man är överens med arbetsgivaren om att tjänsterna måste ändras.
– Vi håller på med att skapa kombitjänster. Det kan handla om att ta hand om mattransporter eller leverans av post och sådant.
Språkkrav
I och med att jobbet förändras kommer det också att ställas krav på att man ska kunna läsa och skriva svenska. Harri Ikonen säger att det blir en typ av utslagning, men att det är svårt att se några alternativ som arbetslivet ser ut. Det är mycket svårt att försörja sig som lokalvårdare om man jobbar deltid och det är för tungt att jobba heltid med städning.
– Samtidigt är fler invandrare som kommer till Sverige nu mer motiverade att lära sig svenska än många av dem som kom tidigare. Många av dem som kom från Finland exempelvis tänkte att de bara skulle stanna ett kort tag. De som kommer från Iran och Irak är mycket motiverade att lära sig svenska, säger Harri Ikonen.