Från atomkärnor till barnakutKolla nya arbetsplatsen i förväg - i datorn

Atomkärnan och dess beståndsdelar kan te sig fjärran från arbetsmiljön vid barnakuten. Men det var som kärnfysiker som professor Gerd Johansson, Lunds tekniska högskola, började sin bana för 40 år sedan. Och idag leder hon ett projekt där de använder datorn för att i förväg åskådliggöra hur det blir att arbeta på en barnakut som ännu inte finns.

I rök, dimma och luftföroreningar finns mycket små partiklar, aerosoler. Kärnfysikerna, som spanade på neutroner och protoner, hade redskapen och kunskapen för att studera aerosoler i exempelvis svetsrök. På 1970-talet fanns det ett starkt sug efter ny kunskap för att kunna lösa arbetsmiljöproblem och det var via svetsröken som Gerd Johansson kom in på arbetsmiljöspåret. Ett första examensarbete ledde vidare till en doktorsavhandling om metoder att undersöka partiklarna i svetsrök.

– Jag var inte ensam om den här inriktningen. Vi var en grupp på fysiska institutionen som började forska inom arbetsmiljöområdet, berättar hon.

Lättare att samarbeta när man är under samma tak

Idag är Gerd Johansson prefekt för Institutionen för designvetenskaper, som sedan tio år samlar forskare inom många olika områden, som tidigare fanns inom flera olika institutioner. En del forskning och utbildning handlar om att utforma prylar, vilket väl många först tänker på när de hör ordet design. Men väldigt mycket av arbetet på institutionen kretsar kring yttre miljö, arbetsmiljö och hälsa.

– Störst är avdelningen for Ergonomi och Aerosolteknologi, EAT, dar arbetar 35-40 personer med arbetsmiljö. Jag vet inte den aktuella dagsnoteringen, säger hon.
En av grupperna vid EAT forskar om de små partiklarna i luften.

– Forskningen här hör faktiskt till den bästa i världen inom det här området. Förutom arbetsmiljö och yttre miljö finns det en hel del som forskar om hur aerosolerna påverkar globalt, med klimatförändringarna.

Andra avdelningar vid institutionen arbetar med industridesign, innovationsteknik, förpackningslogistik (hur man paketerar och transporterar en vara), maskinkonstruktion och rehabiliteringsteknik. Många samarbetade redan tidigare, men samarbetet har ökat.

– Det är genast lättare när man befinner sig i samma hus, jämfört med om man måste gå några hundra meter till en annan byggnad. Man skulle tro att det inte betydde så mycket, men det gör det, konstaterar Gerd Johansson.

Samarbete över ämnesgränser

För att kunna tackla arbetsplatsernas problem och finna nya smarta lösningar är det ofta nödvändigt - men allt annat än lätt - att arbeta tvärvetenskapligt, med ett nära samarbete mellan olika specialister. Efter att ha arbetat med radon i bostäder sökte sig Gerd Johansson i början av 1980-talet över till den tvärvetenskaplig avdelningen för arbetsmiljöteknik. Rehabilitering och mötet mellan människa och maskin hörde till de områden som hon började forska om.

1987 startade ett stort forskningsprogram, Människa Datateknik Arbetsliv MDA, som hade som mål att få igång tvärvetenskapliga samarbeten. Just i Lund fanns det intresserade forskare och här hamnade flera MDA-projekt, som pågick under fem år. De senaste 20-25 åren har lundaforskarna inom arbetsmiljöområdet faktiskt också lyckats hålla fast vid samarbete över ämnes- och institutionsgränserna - och till och med utvidgat det.

Delar av institutionen för designvetenskap är tillsammans med institutionen för arbets- och miljömedicin basen för ett gemensamt tekniskt och medicinskt kompetenscentrum, Metalund. Av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap FAS får Metalund ett särskilt stöd, som ett så kallat FAS-centrum. Av 13 FAS-centrum handlar fyra om arbete och hälsa. Förutom Metalund finns två centrum i Stockholm för hörselskador i arbetslivet respektive stressforskning, och ett i Gävle som handlar om belastningsskador.

Forskarna i Metalund arbetar med att identifiera vilka riskfaktorer i arbetsmiljön och den yttre miljön som påverkar människor hälsa inom sex områden: luftvägssjukdomar, hjärtkärl- och njursjukdomar, stressrelaterad ohälsa, besvär i rörelseorganen, cancer, diabetes och effekter på fruktsamhet och graviditet.

Landets största hemvist för arbetsmiljöforskning

Sammanlagt finns det ett 100-tal lundaforskare som har koppling till Metalund. Därutöver finns det andra forskare, inom ämnen som psykologi och samhällsvetenskaperna, som forskar om arbetsmiljö. Sedan Arbetslivsinstitutet lades ner 2007 är lilla Lund därmed landets största hemvist för arbetsmiljöforskning, större än Stockholm och Göteborg. När det i höst var Sveriges tur att var värd för ett nordiskt arbetsmiljöforskningsmöte hamnade värdskapet hos lundaforskarna - också ett tecken på deras starka ställning inom området.´

En orsak till att arbetsmiljöforskningen frodas i Lund kan vara det samarbete med praktiker i arbetslivet, som forskarna inledde på 1970- och 80-talen, och som man till skillnad från vad som är fallet på många andra håll har fortsatt med. En tidig form var forskningscirklar med forskare som tog sig an någon fråga tillsammans med vetgiriga fackliga företrädare. Idag har de ersatts av kurser som är öppna för såväl fack som arbetsgivare. En uppskattad kurs handlar om patientsäkerhet, ur olika vinklar.

Torsdagsfika för forskare med vårdintresse

– Vi har en hel del projekt med koppling till vård och omsorg i kommuner och landsting, berättar Gerd Johansson. Vi talar mycket med exempelvis Region Skåne och Vårdförbundet för att få idéer om forskning. Och vi har börjat samla forskare inom institutionens avdelningar som på olika sätt forskar om vården, för gemensamt torsdagsfika och idé- och erfarenhetsutbyte. Intresset är stort.

–Ett ämne som vi har börjat titta på är IT och vård i hemmet. Detta är jätteviktigt för patienter och brukare, men vi får inte glömma att det också är arbetsmiljön för de anställda som vårdar dem i deras hem. Det är gäller att hitta balansen.

Ett annat projekt handlar om utformning av arbetet i operationssalar, i samarbete med Helsingborgs sjukhus. Bland annat tittar ergonomer på belastningsfrågor. Även med modernaste operationsteknik kan anställda få stå och hålla instrument i flera timmar.

– Ibland känns det som om den enkla tekniken är försummad, säger Gerd Johansson. Vi har satt studenter inom maskinkonstruktion på att ta fram idéer om hur man kan förbättra operationsarbetet.

En doktorand har filmat nära 30 operationer, för att kunna studera hur samarbete och samspel mellan olika kategorier anställda ser ut under en operation. En annan doktorand, med bakgrund som optiker, tittar särskilt på belysningen under operationer.

Smitta, stress och tristess

Även inom vården dyker aerosolforskarna upp, men här handlar det inte om rök och timmar, utan om luftburna virus och bakterier – bioaerosoler på forskarspråk.

– För att minska smittspridningen inom vården är det förstås viktigt med handhygien, men spritade händer hjälper ju inte mot partiklar i luften. Här kan teknikfrågor som ventilationen istället bli viktigare, säger Gerd Johansson. Och smittspridningen i vården är en fråga som inte bara berör patienterna, utan också handlar om de anställdas arbetsmiljö och hälsa.

På ergonomiavdelningen samarbetar de också med lantbruksuniversitetet i Alnarp, som arbetar med gröna miljöer i kampen mot stress och tristess. De testar lösningar genom att pröva dem i så kallad virtual reality, datorns låtsas-verkligheter.

De allra första försöken med att använda datorn som ett pröva-på-verktyg i arbetsmiljöfrågor gjorde lundensiska kollegor till Gerd Johansson redan för 20 år sedan, i den tidens MDA-projekt. Men då var tekniken förstås både sämre och dyrare. Nu är skärmarna mycket större och finare, programvaran maffigare och fiffigare – och till ett pris som skulle ha låtit som ett skämt då.

– Ibland förvånar det mig att man i arbetslivet inte har förstått sig på att använda de möjligheter som idag finns i tekniken, när det gäller att planera nya lokaler och nya verksamheter, säger hon. Det är sorgligt, för de möjligheter att åskådliggöra kan underlätta verklig delaktighet och påverkan i mycket tidigare skeden, i de ombyggnader och förändringar som hela tiden pågår. Det finns mycket att vinna!

Ett tydligt exempel på detta är ett projekt där forskarna samarbetar med Kristianstads sjukhus. Meningen var att man skulle få in fler synpunkter från de anställda på en planerad ombyggnad av barnakuten. I datorn kunde de se inte bara väggar, tak och golv, utan de kunde också fylla på med barn, anhöriga och vårdpersonal och pröva hur det såg ut vid olika tidpunkter. Redan på skärmen gick att se när och hur det skulle kärva till sig och strula.

Det här lyckades man så tydligt tydliggöra, att parterna på sjukhuset bestämde sig för att skrota planerna och starta om för att hitta bättre lösningar.

Gerd Johansson ser också stora möjligheter med att använda datorer för att träna och ”provköra” teknisk utrustning under ofarliga förhållanden. Detta började först komma för flygledare och piloter, som redan för 35 år sedan fick köra på låtsas. Detta går numer att göra i mer jordnära sysselsättningar, t ex i samband med teknik i vården.