Forskning ska minska lärares röstproblem
Publicerat:28 april 2008
Författare:Louise Hertzberg
När skolor byggs följs rekommendationer för att det ska vara bra ljudmiljö för eleverna. Men den som talar inför en klass har andra behov än den som lyssnar. Forskare i Lund och Köpenhamn ska ta reda på hur rummet ska vara utformat för att passa även läraren. De ska också kartlägga hur många lärare som har röstproblem och ta fram rekommendationer för att hjälpa dem.
Det finns ganska gott om kunskap som handlar om hur en skolsal eller en aula ska vara byggd för att elever och studenter ska höra vad läraren säger och inte störas av andra ljud. Det är grunden för de rekommendationer som ges för byggen av universitet och skolor. Men det som är bra för den som lyssnar behöver inte bra för talaren.
- Om det är mycket ljudabsorberande material är det bra för den som lyssnar, men däremot inte för läraren. Det handlar om vilket stöd läraren får, att man hör sig själv. Det har att göra med reflexer som ger återkoppling till talaren. Det här problemet är särskilt tydligt i större salar.
Bra för lyssnare och talare
Det berättar Jonas Brunskog vid Lunds universitet och Danmarks tekniska universitet som leder projektet Talarkomfort och röstohälsa i skolsalar som finansieras av AFA Försäkring. Ett av målen i projektet är att hitta lösningar som både är bra för den som lyssnar och den som talar. För sådana finns, säger Jonas Brunskog.
- En sak som spelar roll är hur ljudabsorbenterna är placerade. Om de inte finns så nära läraren blir problemet mindre.
I projektet ska man lära sig mer om dessa samband och annat som påverkar talaren. Än så länge finns inte så mycket fakta att luta sig emot.
- Sedan 80-talet har det bedrivits en del forskning på musiker. Men det går inte bara att ta resultatet från det och översätta till lärarnas situation. Musikernas önskemål är beroende av vilket instrument de spelar, den som spelar akustisk gitarr önskar sig någonting annat än den som spelar fiol.
Forskningsprojektet är uppdelat i två delar, den ena delen handlar om hur salar kan passa den som talar bättre. Den andra delen handlar om hur man ska hjälpa lärare som redan fått problem och hur man kan förebygga att problem uppstår.
- Vi är ju bara i början av forskning, men om jag spekulerar tror jag att det kan handla om att ge rekommendationer för vilken röstteknik man ska använda beroende hur rummet är utformat. Jag tror att logopeder i framtiden kommer jobba mer i de miljöer där lärarna är, säger Viveka Lyberg Åhlander, forskare.
Vana vid röstproblem
Som logoped vet hon att lärare är en yrkesgrupp som söker väldigt mycket hjälp på grund av röstproblem. I och med de enkäter som skickas ut i projekt kommer man också få en överblick hur många lärare det är som har röstproblem. Någon sådan nationell studie i Sverige har inte gjorts tidigare.
- Det är troligen en stor grupp som har problem men som inte söker hjälp för det. Bland lärare finns ofta inställningen att det är en del av jobbet att ha en ansträngd röst.
I andra yrken där rösten är viktig, som musiker och skådespelare, är röstträning en del av utbildningen. Så är det inte för läraren.
- Det har funnits i lärarutbildningen tidigare men har dragits in. Att införa preventiv rösthälsovård är någonting som jag ser som väldigt viktigt. Det är också viktigt att uppmärksamma arbetsgivaren på detta.
Följderna av röstproblem kan variera. En del kan ha det utan att det hörs, andra kan få en skada på stämbanden så att de alltid låter hesa.
- Att ha röstproblem kan påverka livskvalitet och självförtroende också.
Det hänger också ihop med elevernas bemötande.
- Det finns forskning som visar ett samband mellan lärarens röst och status. Samtidigt är ju rösten också att en spegling av hur man mår. Det kan man inte bortse ifrån. Det handlar inte bara om teknik och ljudmiljöer.