Flest sjukfall inom vård och omsorg

Publicerat:11 juni 2007

Författare:Mette Lagergren

Med sina drygt 20 procent toppar vård- och omsorgspersonal statistiken över dem som mellan 2001 och 2005 blev sjukskrivna i mer än 90 dagar. Orsakerna till sjukfallen är främst skador i skelett och rörelseorgan samt stress och depression.

Generellt sett är kvinnor mer långtidssjukskrivna än män och det som drar upp statistiken är att så många kvinnor arbetar just inom vård och omsorg. Männen inom denna sektor klarar sig inte mycket bättre. Ett exempel är manliga barnskötare som i högre utsträckning är sjukskrivna för psykiska besvär (35 procent), än män inom traditionellt manliga yrken (20 procent).

– En del av förklaringen är förmodligen arbetsmiljön. Men man kan också påverkas av det sjukskrivningsbeteende som finns på arbetsplatsen, säger Tore J Larsson, professor i arbetsskadeprevention vid KTH och vetenskaplig rådgivare för AFA Försäkring.

Tore J Larsson anser att arbetsmiljöproblemen i de typiska kvinnoyrkena under alla år har undervärderats. Det har satsats betydligt mer på att förbättra miljön i andra branscher än inom vård och omsorg, säger han.

– Jag tror att man i grunden inte betraktar dessa yrken som riktiga arbeten. Det här är sysselsättningar som kvinnor har utfört i alla tider. Det är inga ”riktiga” jobb. Gör arbetskraften dyrare! Höj lönen! Då blir man mer rädd om personalen, säger han.

Yngre kvinnor är mer sjukskrivna för stress

Om man slår ihop alla yrkeskategorier är skador i skelett och rörelseorgan vanligast hos både män och kvinnor. Däremot är sjukfrånvaro till följd av mental ohälsa, som stress och depression, dubbelt så stor hos kvinnor under 45 år som hos män i samma åldersgrupp.

– En anledning kan vara att det tar tid att slita ut kroppen. Därför kan statistiken se ut så att yngre kvinnor har en större andel mentala problem medan äldre har fler belastningsskador, säger Tore J Larsson.

Men även här kan sjukskrivningsbeteende spela in. Kanske ligger det närmare till hands för kvinnor än män att söka hjälp och sjukskriva sig för stress och depression.

– Beteendet att hantera ångest kan vara olika. Traditionellt sett söp männen och kvinnorna fick mentala problem. I dag har vi också ett betydligt högre sjuktal än på 70-talet, trots att man då fick 100 procent av lönen när man var sjuk. Om det beror på att vi är sjukare i dag är inte alls säkert, säger Tore J Larsson.

Mentala diagnoser är också det som ökat mest – med nära 50 procent under perioden 1998 till 2005 – men den kraftiga ökningen fram till 2003 verkar nu ha avstannat.

Totalt har de nya sjukfallen (de som blivit sjukskrivna i mer än 90 dagar) också minskat med drygt 30 procent från år 2002 till 2005.

Hörselskador ett växande problem

Fler män än kvinnor har drabbats av arbetssjukdom. Med arbetssjukdom menas besvär som av försäkringskassan bedömts ha uppkommit eller försämrats till följd av arbetet, och som kvarstår efter 180 dagar.

– Det statistiken visar är förmodligen bara en liten del av de arbetsrelaterade sjukdomar som finns i verkligheten. Ofta uppstår besvären av ett arbete efter pensionen, säger Tore J Larsson.

De vanligaste orsakerna till arbetssjukdomar bland män är hörselnedsättning (24 procent), tätt följt av skador i skelett och rörelseorgan och skador till följd av vibrationer. Men hörselskador är ett starkt växande problem även för kvinnor, framför allt inom skola och barnomsorg, trots att det inte syns i statistiken.

– Jag tror att det finns en underrapportering här. Själv tycker man kanske inte att hörseln har försämrats utan snarare att folk talar otydligt. Men den största anledningen till att det ännu inte syns i statistiken tror jag beror på att det är för tidigt. Det kommer att bli tydligare om fem-tio år, säger Tore J Larsson. 

Kvinnorna står för ungefär en fjärdedel av arbetssjukdomarna och den mest dominerande orsaken är skador i skelett och rörelseorgan.

Fallolyckor inom omsorgen en tickande hälsobomb

Nästan var tionde allvarliga arbetsolycksfall beror på hot och våld. Sedan år 2000 har dessa problem legat på en konstant hög nivå. Förutom poliser och kriminalvårdare drabbas lärare, vårdpersonal och personal inom socialtjänsten som i samband med möten med patienter och klienter råkar ut för hot och våldsamma händelser.

Hot och våld är den näst vanligaste orsaken till allvarliga arbetsolycksfall bland kvinnor. Den allra vanligaste är att ramla och slå sig.
– Många är förvånade över det. När man tittar på vård, skola och omsorg finns en stor dominans av hastiga överbelastningar, att man snubblar till och får en knäck i nacken eller ryggen, eller ramlar. Skadorna är ganska allvarliga och med tanke på benskörhet är det här en tickande hälsobomb, säger Tore J Larsson.

Fortfarande brister i arbetsmiljön

Trots det sjunkande antalet sjukfall tycker Tore J Larsson inte att det har skett så stora förändringar inom arbetsmiljöområdet. Och han är besviken:

– Jag tycker vi tjatar om samma saker varje år. När det gäller de allvarliga arbetsskadorna, långa sjukskrivningarna och invaliditet så är det samma miljöer som skapar problemen. Och man kan känna sig härsken och besviken över att vi som är så bra på teknik och annan utveckling inte ska kunna bli av med den här surdegen.

– Särskilt inom kvinnoyrkena har vi varit dåliga på att förbättra arbetsmiljön. Det tycker jag är det största arbetsmiljöproblemet i dag. Särskilt med tanke på att det nu behövs så många nya unga personer inom den sektorn.

Rapporten Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2007

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Då kan du prenumerera på vårt nyhetsbrev