Alltfler inom vård och omsorg skadas i trafiken när de jobbar

Trafikolyckan som förändrade Rosie-Marie Erikssons liv, inträffade en vanlig dag på jobbet i november 2007. Tillsammans med en äldre kvinnlig brukare var hon på väg till en läkarundersökning när det plötsligt small till bakifrån.
– Vår taxi hade stannat vid rött ljus och jag satt och pratade med kvinnan i baksätet när jag slungades framåt.
Olyckan hände helt utan förvarning och trots bältet fick Rosie-Marie Eriksson en rejäl smäll. Eftersom hon satt vänd mot brukaren hade hon heller ingen nytta av bilens nackstöd.
– För att stödet ska fånga upp smällen måste man sitta med huvudet mot det och det är ingen naturlig ställning när man sitter två i ett baksäte. 

Tillbaka efter lång sjukskrivning

Eftersom Rosie-Marie Eriksson tycker om sitt jobb och gärna ville visa sig duktig, fortsatte hon att jobba trots värken. Men efter två år gick det inte längre. Olyckan visade sig ha orsakat en besvärlig whiplashskada och i november 2009 sjukskrev företagsläkaren henne på heltid.
Men Rosie-Marie Eriksson vägrade att ge upp. Med hjälp av medicin och behandling började hon arbeta igen i april 2011. Idag – i augusti 2011 – är hon timanställd hos en ny arbetsgivare och har oftast 2-4 uppdrag per dag vilket motsvarar ungefär heltid. Förhoppningen är att så småningom få en fast tjänst.
– Jobbet som ledsagare passar mig perfekt. Förutom att jag träffar många människor, är jobbet rörligt vilket är en förutsättning för att det ska fungera efter skadan. Min nya arbetsgivare känner till min skada och vet att jag både kan och vill jobba igen.
Trafikolyckorna ökar
År 2007 var Rosie-Marie Erikssons arbetsskada en av 92 anmälda fordonsolyckor bland vård- och omsorgspersonal. Sedan dess har antalet ökat för varje år – med en nedgång 2009 då antalet anmälda arbetsskador minskade inom alla området på grund av lågkonjunkturen (se diagram 1).
Mörkertalet kan dock vara stort. Det menar bland andra Eva Pålsson som är arbetsmiljösamordnare för fackförbundet Kommunal i Skåne.
– Många låter bli att anmäla olyckorna och en del är till och med rädda för att de ska förlora jobbet.

Pressat schema ökar riskerna

Enligt Eva Pålsson är många av trafikolyckorna en direkt konsekvens av den så kallade kvarboendeprincipen.
– När fler äldre och sjuka bor kvar hemma, ägnar vård- och omsorgspersonal allt större del av sin arbetstid åt att åka mellan olika brukare. När kostnaderna ska pressas, minskas ofta tiderna för förflyttning vilket leder till stress som i sin tur kan leda till ökat riskbeteende, säger hon och konstaterar att tiden för förflyttning inte är uträknad med hänsyn till personalens arbetsmiljö och säkerhet.
Hon menar också att personliga assistenter och ledsagare är extra utsatta eftersom deras arbete till stor del går ut på att bistå vid transporter.

Cykelolyckor ökar markant

Eva Pålsson har också en känsla av att antalet cykelolyckor har ökat på senare år. En uppfattning som styrks av Arbetsmiljöverkets statistik över rapporterade arbetsskador (se notis).
Carl-Axel Sundström är Arbetsmiljöverkets sakkunnige inom trafikområdet och menar att kunskapen hos såväl arbetstagare som arbetsgivare måste bli bättre om riskerna ska kunna minskas.
– Vi vill att åtgärder för ökad säkerhet i trafiken ska få samma uppmärksamhet som riskerna för kläm- eller fallskador.

Policy för trafiksäkerhet

Om Carl-Axel Sundström och Eva Pålsson fick som de ville, skulle alla arbetsgivare ha en plan för att öka säkerheten i trafiken. En sådan trafiksäkerhetspolicy bygger på en ordentlig kartläggning av hur många anställda som vistas i trafiken och hur väl rustade de är för denna uppgift. Kartläggningen omfattar också säkerhetsaspekter vid inköp av tjänstefordon och arbetstidsplanering.
Med alla fakta på bordet görs en riskbedömning som i sin tur leder till en policy. Hur arbetet går till och hur en trafiksäkerhetspolicy kan se ut finns beskrivet på Arbetsmiljöverkets hemsida www.av.se/teman/transport/

Utbildning och träning

Förutom en bra policy är det också viktigt att göra personalen medveten om riskerna genom utbildning och träning. Det gäller speciellt inom vård- och omsorgsyrken där de anställda, liksom Rosie-Marie Eriksson, inte i första hand tänker på jobbet som ett transportyrke.
Eva Pålsson noterar också skillnaden genom att titta på olika yrkesgruppers tjänstebilar.
– I många kommuner kör personal från tekniska förvaltningar omkring i tunga stadsjeepar, medan vård- och omsorgspersonal använder betydligt mindre och mer sårbara fordon. För oss är arbetsgivarnas inköp av bilar en bra ingång till ett samtal om trafiksäkerhet.
Utifrån sin utgångspunkt som regionalt skyddsombud i Skåne konstaterar hon också att det är stor spridning mellan olika arbetsgivares insikt och kunskap.
– Kommunal har avtal för 1500 verksamheter där personalen vistas i trafiken och vissa arbetsgivare verkar över huvud taget inte tänka på riskerna, medan andra nonchalerar eller underskattar dem. Hur många som har en trafiksäkerhetspolicy vet jag inte.
Eftersom trafikolyckor i tjänsten i första hand är ett storstadsproblem har Suntliv.nu sökt ansvariga för omsorgsverksamheten i Stockholm, Göteborg och Malmö för att fråga om de har trafiksäkerhetspolicy. Hittills har ingen kunnat svara.

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!