Arbetsskador: Stora skillnader i bedömning mellan yrken

Publicerat:07 april 2008

Författare:Louise Hertzberg

Försäkringskassan har analyserat varför kvinnor har så mycket svårare att få arbetsskador godkända än män. I analysen har man inte hittat någon faktor som kan förklara könsskillnaderna. Yrket spelar stor roll, men det räcker inte som förklaring, visar en ännu opublicerad rapport.

– Det här kan handla om att Försäkringskassan bedömer män och kvinnor utifrån olika normer, men det behöver inte bero på det, säger Karin Bäckbro, utredare på Försäkringskassan.

Hon har tittat på samtliga beslut angående livränta för arbetsskador som fattades 2005 och 2006, nästan 35 000 ärenden. Hur man än vänder och vrider på siffrorna blir resultatet detsamma: kvinnor får avslag i större utsträckning än män. Det går inte att förklara skillnaderna med ålder, yrke, vilka bevisregler som följs, var personen är född, vilket län som tagit beslutet, eller vilken diagnos personen har.

Även när man har tagit hänsyn till alla dessa faktorer så kvarstår skillnader som beror på kön, som det inte går att hitta någon heltäckande förklaring till. Av de undersökta fallen beviljades männen livränta i 31,7 procent av fallen, för kvinnorna var det endast 14,7 procent.

Yrket viktigt

En stor del av skillnaderna mellan könen kan förklaras med yrket. Den mansdominerade Gruv- och byggindustrin, ligger i topp när det gäller godkända arbetsskador, medan de kvinnodominerade vård- och omsorgsyrkena ligger i botten. För kvinnor inom gruv – och byggindustrin är det mycket större sannolikhet att bli beviljad livränta än för en man inom vård- och omsorg. Men kvinnan i gruvindustrin har ändå mycket lägre sannolikhet att få ett positivt beslut än männen i samma bransch.

– Inom alla yrkesgrupper är det vanligare att männen får beviljad livränta än kvinnorna, säger Karin Bäckbro.

Hon vet inte vad detta beror på.

– Ett problem är att yrkesgrupperna är väldigt grovt indelade. Det kan hända att män och kvinnor inte arbetar med samma saker, säger hon.

Samtidigt menar hon att man behöver titta på mer varför yrket har så stor genomslagskraft. Det är inte givet att det är rättvisa skillnader.

Mer forskning behövs

– Inom de manliga yrkena finns en stark tradition att arbeta med preventivt arbete, kanske finns det också där mer forskning som visar samband mellan arbetet och skador och som används som underlag, säger Karin Bäckbro.

Hon pekar på att Försäkringskassan måste bli bättre på att ta till sig ny forskning. Det kan finnas forskning som kan visa på samband mellan skador och arbete även på områden som berör kvinnor.

– Det här är viktigt för rättsäkerheten. Det kanske finns förklaringar till skillnaderna mellan könen, men det är viktigt att det inte är godtyckligt.

Tydliga geografiska skillnader

Utöver yrke har Karin Bäckbro funnit stora skillnader utifrån i vilket län beslutet har tagits. I Värmland beviljades 41,6 procent av ansökningarna mot 10 procent för Örebro. Men också här är det skillnad på kvinnor och män. En kvinna i Värmland har mycket större sannolikhet än en man i Örebro att få sin ansökan beviljade, men samtidigt har hon lägre sannolikhet än en man i Värmland. I alla län har män fått sina ansökningar beviljade i större utsträckning än kvinnorna. För den värmländske mannen som ligger i topp i statistiken är sannolikheten att få ansökan beviljad 52,8 procent, för kvinnan i Örebro som ligger i botten är den 4,5 procent. I denna undersökning analyseras inte skillnaderna som beror på länen. Försäkringskassan har ändrat system och bedömningarna görs numera vid fem nationella centrum.

Etnicitet har betydelse

Precis som län, är det stora skillnader mellan ansökningar från infödda svenskar och från dem som har sitt ursprung utanför Europa. En kvinna född i Sverige och en man som kommer från ett land utanför Europa, har ungefär samma sannolikhet att få sin ansökan beviljad. Den utomeuropeiska kvinnans har lite lägre, men i denna grupp är könsskillnaderna ganska små.

– Precis som när det gäller könsskillnader så behöver vi titta närmare på varför det ser ut så här för de som kommer från länder utanför Europa. Den kan finnas förklaringar, men det måste vara tydligt vad det beror på, så att det inte handlar om normer och praxis, säger Karin Bäckbro.

Nya regler gynnsammare för kvinnor

Utöver könsskillnader har Karin Bäckbro också haft i uppdrag att undersöka skillnaderna mellan 1993 års lag när det gäller arbetsskadeförsäkringen och den nya lagen från 2002. Ett av syftena med lagändringen var att det skulle bli lättare för kvinnor att få belastningsskador beviljade. Den effekten har också uppnåtts visar undersökningen. När Försäkringskassan beslutar i ett ärende använder man den lagen som gällde då skadan skedde. I Karin Bäckbros undersökning finns det beslut som är grundade på lagstiftningen från 1977, 1993 och 2002. I ärendena som bedöms enligt lagen från 2002 är det fler kvinnor har fått arbetssjukdomar godkända jämfört med 1993.

- Sannolikheten att få arbetssjukdomar godkända har ökat, och mest för kvinnor. Det är 50 procent större chans att få godkänt enligt den nya lagen jämfört med reglerna från 1993.

Men samtidigt har sannolikheten att få en olycka godkänd minskat med cirka 25 procent. Den minskningen verkar gälla män och kvinnor i ungefär samma utsträckning.

– Man kan ändå säga att 2002 års regler är de som är mest gynnsamma för kvinnor, säger Karin Bäckbro.

Någon större effekt hade ändå inte denna skillnad på ärendena i hennes undersökning, eftersom det mindre än en femtedel av ärendena bedömdes enligt den nya lagstiftningen.