Nya forskningsprojekt om vård, omsorg och inspektionsarbete

I juni 2011 beslutade AFA försäkringar att satsa sammanlagt 36 miljoner till 16 forskningsprojekt inom medicin, arbetsmiljö och hälsa. Nära 14 miljoner gick till åtta projekt som rör arbetsmiljöer och arbetsmiljöarbete inom kommuner och landsting. Företrädare för SKL och de fackliga organisationerna deltar i urvalet av projekt som får stöd.
 Projekt i AFA Försäkrings senaste utdelning av forskningsmedel, som inte direkt berör kommuner och landsting, handlar om arbetsmiljöarbete i bemanningsföretag, optisk strålning i industri, risker med gummiasfalt, mobbning i olika delar av arbetslivet, hörselproblem och stress, hörsel och stamcellsimplantat, rehabilitering av MS-sjuka och fysisk aktivitet vid ledgångsreumatism (läs mer om samtliga projekt  här)

Pressade livsmedelsinspektörer

 Flertalet kommun- och landstingsprojekt rör vård och omsorg. Men ett handlar om livsmedelsinspektörerna i kommunerna. Det råder brist på inspektörer och detta leder ofta till en hård arbetsbelastning. Miljöerna de inspekterar är inte alltid angenäma och kan ibland innebära hälsorisker. Inspektörerna möter många som inte tycker om att bli inspekterade och deras möten kan vara svåra – hot förekommer.
 Inspektörernas yrkesroll blir nu utsatt för inspektion, i ett projekt vid institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. En forskare som själv har arbetat som livsmedelsinspektör genomför först en kartläggande studie med en enkät på internet och intervjuar enskilda inspektörer som inspekterade företagare. Resultaten från detta arbete ligger till grund för gruppintervjuer, där målet är att få fram vilka hinder och möjligheter som finns i dagens inspektörsroll. Vid ett seminarium ska företrädare för organisationer och myndigheter diskutera möjliga strategier för att utveckla inspektörsrollen – och då inte bara för livsmedelsinspektörer. (Läs mer om projektet här.) 

Etikronder i psykvården

En bra arbetsmiljö inom psykvården förutsätter att man har ett bra etiskt klimat, det vill säga att medarbetarna upplever att de har bra metoder och förhållningssätt för att kunna diskutera motstridiga uppfattningar om vården – inte minst mellan olika professioner – och fatta etiska beslut. Inom tre allmänpsykiatriska mottagningar ska forskare vid Uppsala universitet pröva arbetsmetoden ”etiska ronder”: månatliga diskussioner under ledning av en etikspecialist om patientfall som anställda har upplevt som moraliskt problematiska. Det kan exempelvis handla om hur man bäst balanserar mellan viljan att göra gott mot patienten och en respekt för hennes självständighet, och hur man prioriterar mellan olika behov, när resurserna är knappa. (Läs mer om projektet här.) 

Hälsofrämjande arbete med Lean

Vid Enköpings sjukhus, där man å ena sidan arbetar med Lean och å andra sidan satsar på ett hälsofrämjande arbete, ska forskare vid Karolinska institutet undersöka hur man kan väva samman dessa två utvecklingssatsningar till ett ”hälsofrämjande arbete med Lean”. Hälsoombud på de tolv avdelningarna ska tillsammans med de knappt 500 anställda sätta upp hälsofrämjandemål, som man sedan tar upp i samband med de förbättringsförslag som kommer fram inom Lean-arbetet. Vid behov justerar man förslagen utifrån hälsofrämjandeperspektivet. Man kan också erbjuda särskilda hälsofrämjande aktiviteter. Ett särskilt nätverkar med aktiva i de två utvecklingssatsningarna ska stödja lärandet i organisationen. Forskarna utvärderar effekterna med hjälp av flera enkäter och analyserar slutligen sammanvävningsarbetet med hjälp av intervjuer och mötesanteckningar.

Många bollar i luften på akuten

På akuten har anställda många bollar i luften samtidigt. De blir ofta avbrutna när de håller på med en arbetsuppgift. Det är oundvikligt. Men hur farliga är alla dessa avbrott – för patienterna och för de anställda själva? Det är lättare att glömma saker och göra fel, när man gör flera saker samtidigt. Men hur vi påverkas av detta skiljer sig mycket mellan olika människor. Forskare vid Karolinska institutet studerar hur det faktiskt ser ut i arbetet på akuten och hur farliga avbrotten är. Går det att begränsa antalet avbrott? Resultaten kan man använda för att göra anställda på akuterna mer medvetna om de risker som finns. De kan också leda till nya sätt att tänka när man planerar lokaler, bemanning, organisering och arbetssätt – och på sikt kan det påverka utbildningen av personal och chefer vid akuterna. (Läs artikel om detta projekt här)

Metoder för bättre kommunikation inom demensvården

 Inom demensvården är det en stor och svår utmaning för vårdarna att kommunicera och samspela med gamla med ångest, oro, aggressivitet och vandringsbeteende. Vårdarna kan förbättra sin arbetssituation och bli mer nöjda med sitt arbete genom att utgå från vad de gamla säger, bli mer följsamma till deras känslor och använda olika sätt att kommunicera, både med och utan ord. Det gäller också att kunna sätta sig in i och acceptera de demenssjukas upplevelser av verkligheten – som kan vara befinna sig i en helt annan tid.
 En metod för att utveckla dessa förmågor kallas validationsmetoden. En forskare vid Ersta Sköndal högskola (som ägs av diakoniorganisationer) har följt tolv vårdare vid tre enheter inom ett omsorgsboende, som under ett år har fått utbildning i metoden. I en delstudie i ett större arbete ska hon nu analysera videofilmer av vårdarna i arbete, tillsammans med anteckningar från deras reflektioner i samband med samtal med demenssjuka. Målet är att se hur det som vårdarna har lärt sig i utbildningen visar sig i deras handlingar. Syftet för forskningsprojektet i sin helhet är att utvärdera vad validationsmetoden kan betyda för att underlätta arbetet för anställda inom demensvården. 

Ledarskap för bättre hälsa inom äldreomsorgen

Inom äldreomsorgen i fem kommuner undersöker forskare vid Akademin för hälsa och arbetsliv vid Gävle högskola hur chefernas ledarskap, hur man organiserar och styr arbetet, påverkar de anställdas hälsa. Det gör man bland annat genom enkäter som handlar om tre faktorer: ”mellanmänskliga färdigheter och ledning av arbetsgruppen”, ”resultatinriktning” och ”organisationskunskap, överblick och kännedom om beslutsvägar”. Forskarna kommer också fråga de anställda om deras arbetstillfredsställelse och hälsa, och om hur de uppfattar vårdkvaliteten och chefens ledaregenskaper.
 Utifrån dessa resultat, och verksamhetsresultat när det gäller exempelvis personalomsättning och sjukskrivning, ska forskarna därefter genomföra fördjupade studier, då de intervjuar med chefer om deras reflektioner kring det som kommit fram.

Verktyg för att jämföra arbetsmiljöer

 Forskare vid psykologiska institutionen studerar sedan 2009 läkares arbetsvillkor, arbetstider, arbetsorganisation, återhämtning, hälsa och kunskapsutveckling, i ett projekt med stöd från AFA Försäkring som avslutas sista december 2011. En grundtanke i detta projekt är att genomföra så kallade ”öppna jämförelser” av arbetsmiljön i olika delar av vården, på samma sätt som man på senare år har gjort allt fler jämförelser av kvalitet, kötid, kostnader och annat inom vården. För att underlätta för parterna att använda större arbetsmiljöenkäter i det lokala arbetsmiljöarbetet, har forskarna utvecklat en prototyp till ett verktyg för att presentera enkätresultat som direkt berör dem och som gör det möjligt att jämföra med andra enheter, grupper och geografiska områden. Tanken är att användare på arbetsplatserna lättare ska kunna få del av forskningsresultat snabbt och direkt. I ett nytt projekt ska forskarna nu vidareutveckla och utvärdera det här verktyget.

Simulera samarbetsnät i samband med förändringar

 Ett annat slags verktyg ska forskare vid Mälardalens högskola och pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet arbeta fram i samverkan med kommunala arbetsplatser, troligen med koppling till vård och omsorg av svårt sjuka äldre. Tanken är att människor som ska förbättra och utveckla sin verksamhet, exempelvis genom en omorganisering, ska kunna använda verktyget för atti förväg få en bild av vad förändringen kommer att betyda för arbetsplatsens ”kunskapsnät”, det vill säga de relationer på arbetsplatsen kring en uppgift, som är avgörande för den sammantagna kompetensen. Det kan ofta vara relationer och samspel kring som växer fram av sig självt i arbetet, utan att någon har planerat och styrt det. ”Relationik” kallar forskarna detta och hävdar att det är något som man kan organisera för, men också organisera sönder. Om man inte ser det kunnande som bygger på relationerna i arbetet, blir det svårt att värna om den.

 En utgångspunkt för projektet är att det finns tydliga kopplingar mellan hur man genomför organisationsförändringar och såväl människors hälsa som organisationens kompetens och förnyelseförmåga. Genom det datorbaserade verktyget ska man i förväg kunna beskriva, presentera och simulera förändringen, när det gäller det samspelsmönster som finns från början och hur det kommer att bli. Nyckelfrågor är: Vem talar med vem? Hur enkelt är det att inleda ett samspel? Hur effektivt kan samspelet bli, med tanke på om man talar språk och förstår verkligheten på samma sätt?

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!