Viktigt att fundera kring sitt drickande
Publicerat:06 november 2009
Författare:Michael Nyhaga
Den första veckan i november uppmärksammas riskbruk av alkohol. Syftet är att vårdpersonal ska fråga sina patienter hur mycket och ofta de dricker. En aktuell studie visar att överkonsumtion av alkohol har stora hälsoeffekter.
Ett antal vårdcentraler runt om i landet deltar i Folkhälsoinstitutets uppmärksamhetsvecka genom att bland annat sätta upp affischer och dela ut material och alkohol och riskbruk. Målet är att alla vårdcentraler ska vara med och att alkoholfrågan ska hamna i centrum genom begreppet ”riskbruk”.
– Inte minst distriktssköterskorna tycker att det fungerar bra, man får en anledning till att diskutera alkohol med sina patienter, konstaterar Ylva Lyander, projektledare på Folkhälsoinstitutet.
Det kan vara ganska känsligt att ställa frågor om patienternas alkoholvanor och undersökningar pekar på att läkare, sjuksköterskor och andra drar sig för att göra det. Det är lättare att fråga om matvanor, motion eller rökning.
– Det har visat sig att alkoholen är det man lättast hoppar över att fråga om. Alkohol är fest, högtid, jular… Det är något vi inte vill vara utan, säger Ylva Lyander.
Negativa effekter för många
Alkoholens betydelse för folkhälsan är en fråga som sysselsatt forskare i Lund. I en ny avhandling uppskattar hälsoekonomen Johan Jarl de negativa hälsoeffekterna av alkoholen för vårt land.
Inklusive direkta hälsoeffekter hos dem som dricker, problem för närstående och för dem som utsätts för brott på grund av alkohol blir, hävdar han, den sammanlagda hälsoeffekten i Sverige astronomisk.
– Man kan säga att det handlar om 122 000 levnadsår i full hälsa som inte blivit till på grund av alkoholens effekter, förklarar Johan Jarl i ett pressmeddelande från universitetet.
Kostnaden i pengar för samhället beräknar han till 20,3 miljarder kronor per år. Enligt AFA Försäkring, som betalar ut 12 miljarder kronor per år i ersättning för sjukfrånvaro, arbetsskador och dödsfall, betalas cirka 1,2 miljarder kronor ut i ersättningar för skadeverkningar av alkohol.
Den nationella folkhälsoenkät som Folkhälsoinstitutet utför varje år visar att var tionde kvinna och var femte man en riskabel alkoholkonsumtion. Mest dricker ungdomar, arbetslösa och ekonomiskt utsatta. Mer än var fjärde ung kvinna och nästan var tredje ung man dricker för mycket.
Ifrågasättande viktigt
Vad som är riskbruk är individuellt och beror på kroppsvikt, kön och individuell tålighet. En tumregel som Folkhälsoinstitutet dock lyfter fram är att helt undvika berusningsdrickande, det vill säga aldrig dricka mer än 4–5 glas vin eller starkölsflaskor vid ett och samma tillfälle. Det är nämligen vid berusning som de riktigt stora riskerna med alkohol ses.
– Riskbruk innebär inte att man är alkoholist, då behöver man behandling och inte bara ett samtal kring det egna drickandet. Vi vill att man, för sin egen del, ifrågasätter sitt drickande. Att man ställer sig frågan – när man mår dåligt, sover dåligt, har högt blodtryck eller stressymptom – om det inte kan ha att göra med att man dricker för mycket alkohol, säger Ylva Lyander.
– Det är inte skadligt att dricka måttligt och det handlar inte om att vi vill att folk ska bli nykterister.
Vid måttligt drickande är alkoholens effekter omdebatterade. Den aktuella hälsoekonomiska studien ovan visar till exempel att de som dricker måttligt har mindre risk för långtidssjukskrivning än nykterister.
Fakta: Riskbruk av alkohol
En man som dricker minst 14 standardglas under en vecka, och en kvinna nio, har en riskkonsumtion enligt Folkhälsoinstitutets definition. Allt berusningsdrickande brukar dock definieras som riskkonsumtion. Som berusningsdrickande räknas att vid ett och samma tillfälle dricka 4 standardglas eller fler för kvinnor och 5 standardglas eller fler för män.
Ett standardglas är ett glas vin, en flaska starköl, en burk folköl eller fyra centiliter sprit.
Källa: Folkhälsoinstitutets skrift Ett nytt sätt att tänka kring alkohol (2009)