Vanligare med alkoholpolicy på offentliga arbetsplatser
Publicerat:17 februari 2011
Författare:Cecilia Elander
Offentliga arbetsplatser är bättre på att arbeta förebyggande med alkoholproblem än privata. De har oftare en alkoholpolicy, jobbar i högre grad förebyggande och nästan dubbelt så många chefer har fått en utbildning om alkohol.
Det visar en kartläggning av alkoholpreventiva insatser i arbetslivet som Statens folkhälsoinstitut har gjort på uppdrag av regeringen. Kartläggningen ingick i ett av delprojekten i det nationella Riskbruksprojektet som avslutades i december 2010 (Se faktaruta).
Med hjälp av kartläggningen ville man ta reda på hur stor andel av arbetsplatserna som har någon form av alkohol- och drogpolicy, samt vad som karaktäriserar de arbetsplatser där man jobbar alkoholförebyggande. Dessutom ville man undersöka hur omfattande användningen av Riskbruksmodellen, en metod som möjliggör tidig upptäckt av alkoholproblem, är.
– Det handlar inte om en kartläggning med exakta värden, utan mer om att få en fingervisning om hur det ser ut på arbetsplatser i Sverige. Med hjälp av resultatet är det lättare att avgöra var behovet för fortsatta insatser är störst, säger Pernilla Nordqvist, projektledare på Statens Folkhälsoinstitut.
Kartläggningen genomfördes med hjälp av en webbenkät. Denna skickades ut till 929 slumpmässigt utvalda arbetsplatser, både privata och offentliga. Av dessa svarade 374. Resultatet från enkäten visar att cirka 70 procent har en alkoholpolicy och cirka 50 procent en narkotikapolicy. Ungefär hälften av de svarande bedriver alkoholförebyggande arbete. En tredjedel uppgav att de känner till riskbruksmodellen och var femte använder modellen eller någon liknande.
– Att så många som 20 procent jobbar enligt en sådan modell är en bra siffra, säger Pernilla Nordqvist.
Prevention vanligare på kvinnodominerade arbetsplatser
Resultatet från kartläggningen visar att det finns några faktorer som mer än andra tycks påverka om man arbetar med alkoholprevention. Storleken på arbetsplatsen är en faktor. På arbetsplatser med 50 eller fler anställda är preventionsarbete nästan fem gånger vanligare jämfört med arbetsplatser med upp till 19 anställda.
– På större arbetsplatser är det systematiska arbetsmiljöarbetet mer reglerat än på små. Stora arbetsplatser har dessutom ofta mer resurser att lägga på den här typen av arbete. Det är en tänkbar förklaring till att det visade sig vara så mycket vanligare på stora arbetsplatser, säger Pernilla Nordqvist.
Enligt kartläggningen är det dubbelt så vanligt med alkoholprevention på offentliga arbetsplatser jämfört med privata. Det är också vanligare på företag med fler kvinnliga anställda än manliga. På arbetsplatser där personalen fått utbildning i alkoholfrågor är det också mer förekommande.
– Det beror med största sannolikhet på att de här arbetsplatserna redan är aktiva och på grund av det ger utbildning. Det är inte utbildningen i sig som gör att man börjar arbeta förebyggande, säger Ulric Hermansson, Karolinska Institutet, som forskar om alkoholfrågor i arbetslivet.
Mer kunskap efterfrågas
Han deltog i arbetet med kartläggningen och han tycker att det är viktigt att inte dra för stora för stora växlar på resultatet.
– Eftersom det blev ett så stort bortfall, mer än 50 procent av dem som ombads fylla i enkäten svarade inte, ser vi inte resultaten som vetenskapligt belagda utan mer som tendenser. Den här rapporten är ett första steg, men det behöver göras en mer omfattande kartläggning.
Men han säger också att några av resultaten var tydligare än andra och det gäller framför allt vilken typ av kunskap man efterfrågar. Nästan hälften av arbetsplatserna i kartläggningen uppgav att de behöver kunskap om metoder för att upptäcka och förhindra alkohol- och narkotikaproblem. Utbildning för chefer visade sig också vara en efterfrågad insats. Ungefär 40 procent vill ha mer utbildning för hur chefen ska hantera misstankar om alkoholproblem i ett tidigt skede.
Ulric Hermansson tycker att det här är det viktigaste resultatet av kartläggningen, eftersom det visar att det finns ett stort intresse på arbetsplatser att ta ansvar i den här frågan och komma in i ett tidigt skede.
Han menar att det tar ungefär 10 år innan en anställds alkoholproblem märks på arbetsplatsen. Därefter tar det ofta flera år till innan chefen tar tag i problemet.
– Det är väldigt olyckligt att det tar så lång tid. Dels för att den anställde hinner utveckla personliga problem, men också för att han eller hon har hunnit ställa till problem på jobbet. Jag har haft mycket kontakt med många olika arbetsplatser och det är vanligt att man kliar sig i huvudet och undrar varför man som arbetsgivare har kommit in så sent i processen.
FAKTA
Riskbruksprojektet
Syftet med Riskbruksprojektet var att stimulera utvecklingen av alkoholförebyggande insatser inom primärvården och företagshälsovården. Arbetet ingick i de nationella alkoholpolitiska åtgärderna och gjordes i samverkan med landstingen och företagshälsovårdens enheter.
Genom att kompetensutveckla anställda inom sjukvård och företagshälsovård i alkoholförebyggande frågor skulle de utveckla sin förmåga att fånga upp de grupper som har en ökad risk för alkoholproblem. I företagshälsovårdens uppdrag ingick också att sprida kunskap till arbetsplatser för att öka möjligheterna att tidigt upptäcka och åtgärda alkoholproblem.
Riskbruksmodellen
Riskbruksmodellen är en arbetsmodell som möjliggör tidig upptäckt av alkoholproblem. Metoden innebär att anställda via företagshälsovården erbjuds alkoholscreening, där de får svara på frågor om de egna alkoholvanorna. Om de bedöms ha riskabla vanor erbjuds de ett kort samtal i syfte att motivera till förändring. Dessa insatser gör i samband med en vanlig hälso- eller levnadsundersökning. Studier har visat att denna typ av insats inte upplevs som känslig om den utförs av företagshälsovården.