Så kan arbetsgivare arbeta mot missbruk

Var tionde anställd dricker för mycket. Vad kan arbetsgivaren göra och vilka metoder är effektiva för den som har alkoholproblem? De frågorna diskuterades under Alnadagen i Stockholm 13 maj.

– Skadligt bruk i Sverige, när det gäller produktionsbortfall, kostar nästan 10 miljarder kronor. 4,2 miljoner personer är i arbete och runt 400.000 har en konsumtion av alkohol som är skadlig, sa Kerstin Redig, vd för Alna.

Alna arbetar förebyggande och med akuta insatser mot missbruk i arbetslivet. De anordnar årligen den så kallade Alnadagen, med debatter och seminarier.

Arbetsgivarens ansvar

En fråga som kom upp under Alnadagens paneldebatt var hur långt arbetsgivarens ansvar sträcker sig när en anställd missbrukar.

– De som har fått diagnosen alkoholism, det är personer som inte är motiverade att ändra livsstil på grund av förnekelse, hur långt sträcker sig då vårt ansvar? undrade en personalansvarig som deltog i debatten.

På den frågan tvekade även experterna när de svarade.

– Arbetsrätten är grunden, arbetsgivaren ska leda och fördela arbetet. Men man kan inte tvinga någon till behandling. Man har börjat säga upp folk trots att de har en sjukdom. I något fall har arbetsgivaren gått på avsked istället för uppsägning och då finns det inget rehabiliteringsansvar, sa Ulric Hermansson, lektor vid Karolinska institutet som länge arbetat med missbruksfrågor i arbetslivet.

Han hänvisade till en dom i Arbetsdomstolen där avsked av en berusad chaufför godtogs, med hänvisning till att det inte är okej att vara berusad under arbetstid i det yrket.

– Men grunden, fortsatte han, är att alltid erbjuda hjälp och stöd. Om personen inte nappar kan man ändå, som arbetsgivare, ha ett krav. Man kan kräva nykterhet.

– Det är en problematik. Men det är också viktigt att utveckla ett visst grupptryck på arbetsplatsen kring spelregler och policies. Utifrån dessa kan arbetsgivarens ställa långtgående krav, sa Gerhard Larsson, som på regeringens uppdrag utreder den svenska missbruks- och beroendevården.

Medarbetare med riskbruk

Problemet, som paneldeltagarna och flera ur publiken formulerade, är när en anställd inte hunnit in i alkoholism, utan är på väg dit.

– Arbetsgivarna idag är, på grund av de effektivitetskrav som finns, mycket mer angelägna att ta den debatten Men vilka metoder finns om man befinner sig på den glidande skalan? undrade ytterligare en av de personalansvariga som fanns på plats.

– En viktig komponent är empati, att aktivt och reflekterande lyssna, att man får individen att själv fatta ett beslut, sa Ulrik Hermansson och betonade att man inte enbart ska lyfta fram alkoholbruket, eftersom det blir mer laddat då.

– Ett samtal kring riskbruk bör, för att bli effektivt, vara kopplat till den allmänna situationen och livsstilen. Det är bra om företagshälsovården tar det, sa han.

– Vi vet att en ganska kort insats – motiverande samtal, råd och feedback – fungerar. Vi ska använda den enkla interventionen så mycket vi kan, sa Agneta Öjehagen, psykoterapeut och forskare kring missbruksbehandling vid Lunds universitet.

Ulrik Hermansson tog också upp att det är olämpligt att dela upp folk i alkoholister och sådana som inte dricker.

– Det finns en hel skala: lågriskkonsumenter, högriskkonsumenter, de som är på väg in i missbruk och så vidare. Vi kan röra oss fram och tillbaka längs den skalan under olika perioder. En viktig del är att förklara för folk att de kan förändra sitt alkoholbruk, sa han.

Metoder mot alkoholism

Vilka metoder finns då för den som blivit alkoholist? Experterna i panelen var överens om att tvång är negativt inom missbruksvård.

– Motivation är avgörande, så då faller det på sin egen orimlighet att tvinga folk till behandling. Det är en helt bisarr tanke att göra det, sa Johan Franck.

Den populära tolvstegs- eller Minnesotamodellen, som ofta ges på behandlingshem, diskuterades under seminariet. Metoden fick en del kritik bland annat för bristande vetenskaplig grund och de religiösa inslagen. Effekten, enligt flera studier, är inte bättre än den man får av exempelvis kognitiv beteendeterapi. För arbetsgivare är det också kostsamt att skicka personal till behandlingshem under längre tid.

– I en SBU-rapport från 2001 konstaterade man att behandling i slutenvård, på behandlingshem, inte har någon bevisad effekt. Själva internatformen tillför ingenting utan det beror på vad man levererar, sa Johan Franck, överläkare och docent vid Karolinska Institutet.

Både läkemedel och terapi

Agneta Öjehagen gick igenom psykologiska behandlingar mot alkoholism: motiverande samtal, kognitiv beteendeterapi, interpersonell terapi och psykodynamisk terapi.

– Ingen av de här metodera är bättre än någon annan, de fungerar alla ungefär lika bra. Individen måste själv få erbjudas dem, sa hon.

Johan Franck gick också igen de läkemedel som finns mot alkoholism, exempelvis Antabus och Campral. De är bevisat effektiva, med få biverkningar enligt Johan Franck, men bör kombineras med terapi.

– Av 100 personer med alkoholberoende blir 25 alkoholfria efter ett år med kognitiv terapi. Med tillägg av läkemedel är 35 av 100 alkoholfria efter ett år. Det är en ganska god effekt.