Minskat riskbruk sparar pengar
Publicerat:17 september 2007
Genom att lära företagshälsovården att hitta riskbruk av alkohol hoppas Riskbruksprojektet på dubbla vinster. Förutom minskad risk för arbetsolyckor och dagen efter-effekter, blir det färre som hamnar i missbruk.
En del i Statens folkhälsoinstituts Riskbruksprojekt är att föra ut kunskapen om screening och rådgivning för riskbeteende när det gäller alkohol till företagshälsovården för att begränsa de skador och risker i arbetslivet som finns förknippade med en förhöjd alkoholkonsumtion.
– Företagshälsovården kan hjälpa arbetsplatser att minska sina kostnader för alkoholrelaterade problem, säger Pernilla Nordkvist, projektledare vid Riskbruksprojektet.
Vinsterna för arbetsplatsen att hitta de anställda med riskbeteende är flera. Förutom att hjälpa medarbetare att inte falla in i ett missbruk eller beroende, vilket skulle ge stora kostnader för arbetsplatsen, så minskas de riskbruksrelaterade problemen, t.ex. dagen-efter-effekter och hälsoproblem som är kopplade till en förhöjd alkoholkonsumtion.
Cirka 12-15 procent av arbetsföra svenskar beräknas ha alkoholproblem. De medarbetare som har alkoholproblem minskar i genomsnitt sin produktivitet med 25 procent, vilket kan relateras direkt till lönekostnaden.
Men det är inte bara de med klara alkoholproblem som är kostsamma. Det finns studier som har visat att dagen-efter-effekter kostar ett företag i genomsnitt 15 000 kr per anställd och år.
Inte integritetskränkande
Screeningen går till så att den anställde svarar på ett frågeformulär och lämnar blodprov hos företagshälsovården i samband med t.ex. en hälsoundersökning. Att delta i undersökningen är alltid frivilligt.
– Eftersom det är frivilligt så ses det inte som integritetskränkande och det är väldigt få som avböjer att delta i testerna eftersom de vill få större kännedom om sin egen hälsosituation, säger Pernilla Nordkvist.
Precis som vid t.ex. ett konditionstest så ges inte heller resultaten från alkoholscreeningen till den anställdes chef.
Frågeformuläret ger svar på hur den anställdes alkoholkonsumtion sett ut under det senaste året och blodprovet visar om alkoholkonsumtionen varit förhöjd under de senaste veckorna. För att testa positivt på blodprovet krävs ett genomsnittligt alkoholintag motsvarande ungefär en flaska vin om dagen, fem dagar i veckan, så den som endast festat loss helgen innan testar inte positivt.
– Det är effektivast att använda både frågorna och blodprovet, för det har visat sig att de som testar positivt på frågorna oftast inte är samma personer som testar positivt på blodprovet och tvärtom, säger Pernilla Nordkvist.
En effekt som man också sett är att det ökade intresset för alkoholfrågor på arbetsplatsen, som en screening innebär, gör att fler söker sig till företagshälsovården för att diskutera alkoholfrågor.
Riskbruk – inte missbruk
En svårighet med att få ut budskapet med att screena för riskbruk är att det sammanblandas med åtgärder för att upptäcka och åtgärda missbruk och beroende.
– Det är lätt att sådana här frågor hamnar lite i alkoholistfacket, men vi pratar om dem som är på gränsen men inte där ännu. Om man kan jobba preventivt istället så minskas risken att medarbetare faller in i ett missbruk, men även den alkoholrelaterade sjukfrånvaron och arbetsskadorna minskar, säger Pernilla Nordkvist.
Vad är riskabel alkoholkonsumtion?
Om alkoholkonsumtionen under en vecka överstiger 14 standardglas för män och 9 standardglas för kvinnor är detta en riskkonsumtion. När man bedömer om de egna alkoholvanorna tenderar att vara i riskzonen eller inte, är det inte bara mängden alkohol som har betydelse. Allt berusningsdrickande brukar definieras som riskkonsumtion. Som berusningsdrickande räknas 5 standardglas för män
och 4 standardglas för kvinnor.
Ett standardglas är det samma som:
2 flaskor lättöl
1 burk folköl 50 cl
1 flaska starköl 33 cl
1 glas rött eller vitt vin
4 cl sprit, t.ex. whisky
Källa: Riskbruksprojektet