Drogtester inte känsligt
Publicerat:20 januari 2006
Författare:Louise Hertzberg Cecilia Elander
Personliga integritet är ett vanligt argument mot drogtester. En undersökning inom försvaret visar att de flesta inte tyckte det var känsligt att göra testerna. Det betyder inte att alla arbetsplatser kan räkna med samma resultat, enligt Ulric Hermansson, alkohol- och narkotikaforskare på Beroendecentrum vid Karolinska Institutet.
I juni 2001 införde Försvarsmakten ett drogprogram. I det ingick utbildning, information och rehabilitering för missbrukare. Man införde i detta sammanhang också slumpmässig testning av alkohol och narkotikaanvändning. 2003-2004 utvärderades testerna vetenskapligt, det är den största svenska studien av det här slaget.
Undersökningen visade att det flesta inte tyckte att det var känsligt med testerna. 2 870 personer genomförde testerna och drygt 80 procent av dem svarade på en enkät kring testerna. En av frågorna gällde testernas känslighet. Nästan 90 procent svarade att det inte alls var känsligt att genomföra vare sig alkohol- eller narkotikatester.
– Det förvånade mig att man inte tyckte att det är någon skillnad mellan utandningstest för att se om du är nykter kontra urinprov för att mäta narkotika i blodet, säger Ulric Hermansson, en av forskarna bakom utvärderingen.
Ingen skillnad mellan yrken
Undersökningen visade inte heller någon skillnad i attityd utifrån yrke. Administrativ personal hade samma inställning som de som hade jobb med säkerhetsrisker.
Ulric Hermansson tycker att man ska vara försiktig med att dra några långtgående slutsatser av den positiva attityden på försvaret.
– Varje arbetsplats är unik. Det råder olika kulturer inom olika branscher, därför ska man vara försiktig med att dra generella slutsatser.
Förutom kulturen på arbetsplatsen har forskarna kommit fram till att drogtesterna måste ses i ett sammanhang. Enkäterna visade att information inför testerna var god. Man hade fått veta att testerna hanterades på ett tillförligt sätt och att man kunde lita på att det enskilda resultatet inte blev spritt. Ett gott bemötande av sköterskorna som genomförde testerna tros också ha spelat en positiv roll.
Rehabilitering viktig
Forskarnas slutsats är det inte finns någon anledning att avstå från testerna av integritetsskäl, inte om de som testar negativt har rätt till rehabilitering.
Men det finns andra forskare som inte är lika övertygade. I en artikel från 2001 i tidningen Arbetsliv resonerar Mimmi Eriksson och Börje Olsson, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), kring testerna. De anser att det är oklart vad man ska använda resultatet till, inte minst när det gäller narkotika. De frågar sig vad arbetsgivaren egentligen ska göra om någon visar sig använda marijuana vid enstaka tillfällen. De menar att det finns en risk att arbetsgivaren får en polisär roll som kontrollant av narkotikabruk, som ju är olagligt.
Forskarna är också tveksamma till att man verkligen kan lita på att människor inte tycker att testerna är känsliga, även om de svarar att så är fallet. De skriver:
”Även om det inte handlar om starka värderingar eller ideal, så kan det för många vara svårt att för sig själva och andra erkänna att man fann behandlingen man nyss lät sig utsättas för som kränkande. Känslan av att ha blivit kränkt kan finnas där likväl. Dessutom påverkas vi alla av den negativa synen på narkotika i det svenska samhället och en känsla av att ”dra sitt strå till stacken” kan göra att man känner sig skyldig att underkasta sig den ”kollektiva insatsen” med narkotikatester.”