Vad är bruk och missbruk?
Publicerat:09 augusti 2010
Det kan vara svårt att skilja mellan bruk och missbruk. I vissa fall kan användning över huvud taget anses vara missbruk. I andra fall är bruket nödvändigt, som att äta, men överkonsumtion kan vara livshotande.
Begreppet missbruk används i medicinska sammanhang för att ställa diagnos. DSM-IV är det amerikanska psykiatriska samfundets klassifikationssystem som fått internationell spridning. Enligt DSM-IV är missbruk i huvudsak kopplat till en persons sociala liv. Om bruket leder till problem i skola, arbete, hem och familjen anses bruket vara missbruk. Man tittar även på om användningen medför betydande risk för fysisk skada.
Eftersom bruk av narkotika är kriminaliserat är det vanligt att klassa den som använder narkotika som missbrukare, oavsett mängd. På senare år har exempelvis Folkhälsoinstitutet börjat använda termen narkotikabrukare. Sedan talas om bruk och skadligt bruk. Det skadliga bruket är det som ger risk för skador – såväl hälsomässiga som sociala.
När det gäller rökning talar man inte om bruk och missbruk, utan bara om bruk och beroende.
För alkohol finns det ju en allmän acceptans för bruk. I vissa fall anses det till och med nyttigt att dricka. Flera studier talar för positiva effekter av måttligt vindrickande för äldre människor som riskerar att få hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.
Missbrukare men inte beroende
För att bruket av alkohol ska anses vara skadligt ska bruket innebära psykisk eller kroppslig skada, utan att personen samtidigt är beroende. En missbrukare behöver alltså inte vara beroende, men ett långt missbruk leder ofta till beroende. Enligt ICD-10, Världshälsoorganisationens diagnostiska system ska minst tre av följande kriterier uppfyllas under ett år för att man ska tala om beroende:
• starkt sug eller tvång att konsumera
• svårigheter att kontrollera konsumtionen
• toleransökning
• abstinenssymptom
• minskat intresse för annat på grund av konsumtionen
• en fortsatt konsumtion trots fysiska eller psykiska skador
Beroende kan handla om användning av någon drog, men kan också handla om sexberoende, eller att man hetsäter eller tränar på ett osunt sätt. Det handlar om att naturliga behov vänds till ett ohälsosamt och farligt beteende.
Beroende är kopplat till hjärnans belöningssystem. Systemet skickar särskilda signaler som gör att man känner sig lycklig och nöjd när man gör vissa saker. Nervsignalerna som gör att man njuter och mår väl skickas till vissa områden i hjärnan med hjälp av dopamin. Det är ett signalämne som överför nervsignaler mellan nervceller. Släpps mer dopamin ut går fler signaler fram och man känner sig nöjdare. Dopamin styrs i sin tur av endorfiner. Det är ämnen som kommer ut i kroppen som gör att man mår bra.
Kidnappat belöningssystem
Att uppleva njutning och lycka är en sorts belöning som leder till att man fortsätter att göra de här sakerna. Man får belöningen när man gör sådant som är en hjälp att överleva, till exempel att skaffa mat. Eftersom man mår bra när man har ätit fortsätter man att leta efter föda. Andra saker som belönas är att man rör på sig och att man har sex. Alkohol och andra droger och missbruk kan "kidnappa" belöningssystemet och se till att mer dopamin skickas i väg och att man mår ännu bättre. Det gör att man kan bli beroende av droger eller av andra farliga beteenden.
Läs mer :
Vad händer i hjärnan vid beroende?
Rehabilitering vid missbruk
Det här händer i din kropp när du slutar röka
KOL
Många giftiga ämnen i prillan
Författare: Louise Hertzberg