Regeringen trappar upp fuskjakten

En ny studie från Försäkringskassan och Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering visar att över var femte vab-krona – ersättning för tillfällig vård av barn – betalas ut på felaktiga grunder. Det motsvarar 650 miljoner kronor per år. Tillkommer gör kostnaden för fusk med sjukpenning och andra socialförsäkringar.

Vid årsskiftet anställde Försäkringskassan 300 extra personer för att utreda bidragsfusk. De har kontrollerat 27 000 fall av tillfällig föräldrapenning genom att ringa arbetsgivarna. Närmare var femte ärende var felaktigt. Oftast hade föräldern varit på jobbet fast hon eller han hade begärt tillfällig föräldrapenning.

Inte mätt tidigare
Försäkringskassan generaldirektör Curt Malmborg säger att det är oroande "att så många föräldrar försöker lura socialförsäkringssystemet”.

Det är först under senare tid man börjat tala om bidragsfusk från myndighetshåll. Frågan är om det innebär ett uppvaknande eller om fusk blivit vanligare?

– Jag kan inte svara på det. I många år var det tabu att prata om felaktiga utbetalningar och fusk. Förra året tillsatte den dåvarande regeringen en delegation i frågan, sent – men dock vaknade de. Det är svårt att säga om fusket blivit vanligare eftersom man aldrig mätt det, säger Bettina Kashefi, statssekreterare vid Socialdepartementet och tidigare kanslichef inom den så kallade Delegationen för åtgärder mot felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen.

Grova fall ger straff
Regeringen föreslår nu att bidragsfusk ska bli straffbart även när det saknas uppsåt, det ska räcka med att lämna felaktiga uppgifter för att få böter eller fängelse. Advokatsamfundet är skeptiska.

– De personer som kommer att sättas dit är människor som redan är i underläge och behöver stöd av samhället. Det är inte säkert att de har kontroll över sin tillvaro och allra minst sin ekonomi, säger Advokatsamfundets ordförande Anne Ramberg till Sydsvenskan.

Bettina Kashefi säger att det handlar om allvarliga fall – som att ta ut sjukpenning när man arbetar i flera veckor eller ta ut A-kassa och sjukpenning samtidigt – inte att man råkat fylla i fel datum på blanketten eller råkar göra något annat fel.

– Förslaget innebär att vi vill kriminalisera grov oaktsamhet och vad som är grov oaktsamhet får praxis utvisa. Men tidigare åtal har fallit på att det inte går att bevisa uppsåt, säger Bettina Kashefi.

Åtal för fusk mot socialförsäkringarna ska kunna gå direkt till åklagare utan att ta omvägen via polisen. Polisen har klagat över att de inte fått utökade resurser för att hantera anmälningar om bidragsfusk och hävdat att fuskjakten stjäl resurser från andra ärenden.

Kan ge problem i vården
Regeringen vill också att arbetsgivarna ska få rätt att begära sjukintyg redan från första dagen. Många tror att en sådan förändring kommer att överbelasta vården och försämra kvaliteten på sjukintygen.

– Man får hoppas att arbetsgivarna inte gör detta. Det kan skapa kaos i primärvården, säger Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm till Läkartidningen:

Sjukvårdens huvudmän är också kritiska.

– Redan idag är det brist på allmänläkare i vissa delar av landet. Förslaget innebär en snedvridning av sjukvårdens resurser, säger Paul Håkansson vid Sveriges kommuner och landsting till Dagens Samhälle.

– Man föreställer sig att arbetsgivarna kommer att begära in sådana intyg, men redan idag har de rätt via kollektivavtal att göra det inom många områden. Det är bara en möjlighet, inte en skyldighet, men vi ska titta på det, säger Bettina Kashefi.