Senast uppdaterad: 2004-07-15
Många orsaker till stress på jobbet
Det finns ett antal teorier om vad som ligger bakom de ökande sjukskrivningarna. En av de vanligaste är att ökad stress i arbetslivet driver upp sjukskrivningstalen. Oftast åsyftar man kombinationen höga krav och dåligt inflytande på jobbet, enligt den så kallade krav-kontrollmodellen. Men stress på arbetet kan bero på många andra saker.
Mer jobb på kortare tid
Något verkar ha hänt med arbetssituationen under det senaste decenniet. Två tredjedelar av dem som haft samma yrke under en längre tid uppger att arbetstakten ökat. Undersökningar visar att det är vanligt att dra in på luncher, arbeta över eller ta med sig arbete hem. Höga krav i kombination med lågt inflytande i arbetslivet tilltog under nittiotalet. Samtidigt gjordes stora neddragningar - framför allt inom offentlig sektor.
Sjukskrivningssiffrorna är på en helt annan nivå i kommuner och landsting än inom de privata företagen. Störst problem har vården och omsorgen. Men vård och omsorg är också den sektor där man oftast rapporterar höga krav tillsammans med dåligt inflytande. Här spelar troligen nedskärningarna en viktig roll. Mellan 1990 och 2002 minskade antalet anställda inom vård och omsorg med 80.000 personer.
Arbetstid och prestation
Hur arbetet utförs spelar stor roll för hälsan. Att skiftarbete har skadliga konsekvenser är väl dokumenterat. Det finns en tydlig koppling mellan skiftarbete och stressrelaterade sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom och magbesvär.
Övertidsuttaget, särskilt den obetalda övertiden, har ökat för tjänstemän. Forskarna kan dock inte se någon koppling mellan måttlig övertid och ohälsa.
I LO-kollektivet brukar man ännu inte ta med sig arbete hem. Tjänstemän arbetar däremot allt mer efter underförstådda resultatkontrakt enligt arbetslivsforskarna. De får månadslön, men arbetar som om de hade en resultatbaserad lön. Vad man presterar har blivit viktigare - det räcker inte längre med att man utför sitt arbete.
Återhämtning påverkas
Stress på grund av hög arbetsbelastning är inte lika skadligt om det finns möjlighet till återhämtning. Ledighet, vila och sömn är kanske ännu viktigare för hälsan än om man utsätts för stress i arbetet. Här spelar det roll om gränsen mellan arbete och fritid förskjuts - speciellt för så kallade kunskapsyrken. När skiljelinjen mellan hem och arbete luckras upp fortsätter man tänka på arbetet efter arbetsdagens slut. Statistiken visar att det blivit vanligare med sömnsvårigheter och svårigheter att koppla av på fritiden på grund av jobbet.
Brist på återhämtning kan på sikt leda till utbrändhet, eller utmattningsdepression.
Arbetsmiljön
Den fysiska arbetsmiljön kan vara en stressfaktor på jobbet. Forskning kring kontorslandskap och så kallade flexibla kontor visar att de kan vara stressande för vissa personer. Särskilt dem som har ett behov av avskildhet, talar mycket i telefon eller hanterar sekretessbelagda ärenden.
Buller är också en stresskälla i arbetslivet. I vissa fall, som det relativt tysta susandet från fläktar eller datorer, stressas vi omedvetet. Ljudet finns hela tiden i bakgrunden, har på sikt en tröttande effekt och påverkar kroppsliga stressmarkörer som till exempel blodtrycket.
Organisationen
Uppskattning, utvecklingsmöjligheter, trevliga arbetskamrater, att man kan hantera konflikter och gemensamma mål toppade de anställdas lista i en stor undersökning om vad som fick dem att trivas på jobbet. I en annan undersökning lyfts ett öppet klimat och dialog fram som viktiga trivselfaktorer.
Konflikter, otydliga mål, lite uppskattning från överordnade är vanliga orsaker till stress och vantrivsel på arbetet.
Stress på jobbet kan också vara en följd av diskriminering, mobbning eller ledarskap som inte förmår ta tag i problem och konflikter eller lämnar otydliga besked om mål i arbetet.
Under- och översysselsatta
En trend inom vård och omsorg är färre anställda med låg utbildning, som undersköterskor. De högutbildade som blir kvar tycker därför ofta att deras kompetens inte utnyttjas när de får överta arbetsuppgifter som inte kräver lång utbildning.
Nedskärningar, omstruktureringar, tillfälliga anställningar och dålig verksamhetsekonomi inom offentlig sektor leder till otrygga anställningsförhållanden. Det skapar stress.
Många sjukskrivningar på en arbetsplats leder också in i en negativ spiral: Ju fler sjukskrivna, desto mer ökar arbetsbelastningen på dem som är kvar. Det ökar i sin tur risken för att de som blir kvar belastas för hårt.
Enligt forskare vid Arbetslivsinstitutet har arbetslivet polariserats mellan yrken med arbetskraftsbrist - de som kräver hög utbildning - och yrken som knappt kräver någon utbildning alls. Det blir obalans mellan översysselsatta och undersysselsatta. Bägge situationerna kan vara stressande, men på olika sätt. I det första fallet är arbetsbördan hög, i det andra är ekonomin ofta hårt ansträngd på grund av låga löner.
IT-stressen
Upplevelsen av ökad stress i arbetslivet kopplas ofta till den nya informationstekniken. Ständig nåbarhet och möjlighet att fortsätta arbeta hemma antas ha ökat på arbetsstressen.
Ökningen av stressrelaterade diagnoser och långtidssjukskrivningar sammanfaller också i tiden med när användningen av e-post, internet och mobiler slog igenom på bred front i Sverige. Bägge steg brant under andra hälften av nittiotalet.
Mot antagandet om IT-stress talar att långtidssjukskrivningarna var många också under slutet av åttiotalet - innan den nya informationstekniken slog igenom.
En svensk forskargrupp som undersökt tjänstemäns stress i samband med kommunikationsteknik fann dessutom att den stationära telefonen är mest stressande, inte mobilen eller e-posten. Orsaken, enligt forskarna, är att man kan stänga av mobilen och vänta med att läsa e-posten. Telefonen känner man sig tvingad att svara i när det ringer.
Studien visade också att de som upplever IT-stress är stressade även av andra skäl - som tidsbrist.
Hot och våld vanligare
Vissa yrken, inte minst inom offentlig sektor, har blivit mer våldsdrabbade. Anmälda arbetsskador på grund av hot och våld ökade med 80 procent mellan 1993 och 1999. Särskilt utsatta är personal inom vård och omsorg, lärare och socialarbetare. Det har också blivit betydligt fler butiksrån och mer våld mot väktare. Hot och våld på arbetet är inte bara en akut stressfaktor utan ger ofta psykiska besvär under lång tid efteråt.
Text: Michael Nyhaga
Källa: "Arbetsmiljön 2001", Arbetsmiljöverket/SCB, "IKT-stress finns det?", Karlstad universitet, "Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet", SOU 2002:5, Aleksander Perski, Arbetslivsinstitutet, Annika Härenstam, Arbetslivsinstitutet,
Pressinformation och statistik från Arbetsmiljöverket.
|
